Kapitel

  1. 1
  2. 2
  3. 3
  4. 4
  5. 5
  6. 6
  7. 7
  8. 8
  9. 9
  10. 10
  11. 11
  12. 12
  13. 13
  14. 14
  15. 15
  16. 16
  17. 17
  18. 18
  19. 19
  20. 20
  21. 21
  22. 22
  23. 23
  24. 24
  25. 25
  26. 26
  27. 27
  28. 28
  29. 29
  30. 30
  31. 31
  32. 32
  33. 33
  34. 34
  35. 35
  36. 36
  37. 37
  38. 38
  39. 39
  40. 40
  41. 41
  42. 42
  43. 43
  44. 44
  45. 45
  46. 46
  47. 47
  48. 48
  49. 49
  50. 50
  51. 51
  52. 52
  53. 53
  54. 54
  55. 55
  56. 56
  57. 57
  58. 58
  59. 59
  60. 60
  61. 61
  62. 62
  63. 63
  64. 64
  65. 65
  66. 66
  67. 67
  68. 68
  69. 69
  70. 70
  71. 71
  72. 72
  73. 73
  74. 74
  75. 75
  76. 76
  77. 77
  78. 78
  79. 79
  80. 80
  81. 81
  82. 82
  83. 83
  84. 84
  85. 85
  86. 86
  87. 87
  88. 88
  89. 89
  90. 90
  91. 91
  92. 92
  93. 93
  94. 94
  95. 95
  96. 96
  97. 97
  98. 98
  99. 99
  100. 100
  101. 101
  102. 102
  103. 103
  104. 104
  105. 105
  106. 106
  107. 107
  108. 108
  109. 109
  110. 110
  111. 111
  112. 112
  113. 113
  114. 114
  115. 115
  116. 116
  117. 117
  118. 118
  119. 119
  120. 120
  121. 121
  122. 122
  123. 123
  124. 124
  125. 125
  126. 126
  127. 127
  128. 128
  129. 129
  130. 130
  131. 131
  132. 132
  133. 133
  134. 134
  135. 135
  136. 136
  137. 137
  138. 138
  139. 139
  140. 140
  141. 141
  142. 142
  143. 143
  144. 144
  145. 145
  146. 146
  147. 147
  148. 148
  149. 149
  150. 150

Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Psaltaren 132 Svenska Folkbibeln (SFB98)

Davids löfte och Herrens löfte

1. En vallfartssång. Tänk, Herre, på David,på allt han fick utstå,

2. han som svor Herren en edoch gjorde ett löfte åt den Starke i Jakob:

3. "Jag skall inte gå in i min hyddaoch inte lägga mig på min bädd,

4. jag skall inte unna mina ögon sömneller mina ögonlock slummer,

5. förrän jag har funnit en plats åt Herren,en boning åt den Starke i Jakob."

6. Vi hörde det i Efrata,vi fick veta det i skogsbygden.

7. Låt oss gå in i hans boningoch tillbe vid hans fotapall.

8. Stå upp, Herre, och kom till din viloplats,du och din makts ark.

9. Dina präster skall vara klädda i rättfärdighet,och dina fromma skall jubla.

10. För din tjänare Davids skullmå du inte visa bort din smorde.

11. Herren har svurit David en ed,en sann ed som han ej skall ta tillbaka:"Av din livsfrukt skall jag sätta kungar på din tron.

12. Om dina barn håller mitt förbundoch mitt vittnesbörd som jag skall lära dem,då skall också deras barnfå sitta på din tron till evig tid."

13. Ty Herren har utvalt Sion,där vill han ha sin boning.

14. "Detta är min viloplats till evig tid.Här skall jag bo, och hit längtar jag.

15. Sions förråd skall jag rikligt välsigna,de fattiga skall jag mätta med bröd.

16. Prästerna skall jag klä i frälsning,och de fromma skall jubla högt.

17. Där skall jag låta ett horn skjuta upp åt David,jag har tillrett en lampa åt min smorde.

18. Hans fiender skall jag klä i skam,men på honom skall hans krona glänsa."