Kapitel

  1. 1
  2. 2
  3. 3
  4. 4
  5. 5
  6. 6
  7. 7
  8. 8
  9. 9
  10. 10
  11. 11
  12. 12
  13. 13
  14. 14
  15. 15
  16. 16
  17. 17
  18. 18
  19. 19
  20. 20
  21. 21
  22. 22
  23. 23
  24. 24
  25. 25
  26. 26
  27. 27
  28. 28
  29. 29
  30. 30
  31. 31
  32. 32
  33. 33
  34. 34
  35. 35
  36. 36
  37. 37
  38. 38
  39. 39
  40. 40
  41. 41
  42. 42
  43. 43
  44. 44
  45. 45
  46. 46
  47. 47
  48. 48
  49. 49
  50. 50
  51. 51
  52. 52
  53. 53
  54. 54
  55. 55
  56. 56
  57. 57
  58. 58
  59. 59
  60. 60
  61. 61
  62. 62
  63. 63
  64. 64
  65. 65
  66. 66
  67. 67
  68. 68
  69. 69
  70. 70
  71. 71
  72. 72
  73. 73
  74. 74
  75. 75
  76. 76
  77. 77
  78. 78
  79. 79
  80. 80
  81. 81
  82. 82
  83. 83
  84. 84
  85. 85
  86. 86
  87. 87
  88. 88
  89. 89
  90. 90
  91. 91
  92. 92
  93. 93
  94. 94
  95. 95
  96. 96
  97. 97
  98. 98
  99. 99
  100. 100
  101. 101
  102. 102
  103. 103
  104. 104
  105. 105
  106. 106
  107. 107
  108. 108
  109. 109
  110. 110
  111. 111
  112. 112
  113. 113
  114. 114
  115. 115
  116. 116
  117. 117
  118. 118
  119. 119
  120. 120
  121. 121
  122. 122
  123. 123
  124. 124
  125. 125
  126. 126
  127. 127
  128. 128
  129. 129
  130. 130
  131. 131
  132. 132
  133. 133
  134. 134
  135. 135
  136. 136
  137. 137
  138. 138
  139. 139
  140. 140
  141. 141
  142. 142
  143. 143
  144. 144
  145. 145
  146. 146
  147. 147
  148. 148
  149. 149
  150. 150

Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Psaltaren 39 Svenska Folkbibeln (SFB98)

Inför döden och människans förgänglighet

1. För sångmästaren, till Jedutun. En psalm av David.

2. Jag sade: "Jag vill ta mig i akt,så att jag inte syndar med min tunga.Jag vill sätta ett lås för min mun,så länge den ogudaktige är inför mig."

3. Jag blev stum och tyst.Jag teg, fjärran från det goda,och min plåga blev allt värre.

4. Mitt hjärta brann inom mig.Medan jag grubblade,brann det som en eld.Jag talade med min tunga:

5. " Herre, låt mig förstå att mitt liv har ett slut,att det finns en gräns för mina dagar,så att jag inser hur förgänglig jag är.

6. Som en handsbredd har du gjort mina dagar,min livslängd är som ett intet inför dig.Endast en vindfläkt är människorna,hur säkra de än står. Sela.

7. Som en skugga vandrar en man omkring,han oroar sig till ingen nyttaoch samlar på hög utan att veta vem som skall få det.

8. Men vad hoppas jag på, Herre?Till dig står mitt hopp.

9. Befria mig från alla mina överträdelser,låt mig inte bli smädad av dårar.

10. Jag tiger och öppnar ej min mun,ty det är du som har gjort det.

11. Tag din plåga ifrån mig,för din hands aga går jag under.

12. När du tuktar någon för hans missgärning,förtär du likt malen det han har kärt.Endast en vindfläkt är människorna. Sela.

13. Hör min bön, Herre,lyssna till mitt rop.Tig inte vid mina tårar,ty en främling är jag hos dig,en gäst som alla mina fäder.

14. Vänd din blick ifrån mig,så att jag kan le igen,innan jag går bort och ej mer finns till."