Kapitel

  1. 1
  2. 2
  3. 3
  4. 4
  5. 5
  6. 6
  7. 7
  8. 8
  9. 9
  10. 10
  11. 11
  12. 12
  13. 13
  14. 14
  15. 15
  16. 16
  17. 17
  18. 18
  19. 19
  20. 20
  21. 21
  22. 22
  23. 23
  24. 24
  25. 25
  26. 26
  27. 27
  28. 28
  29. 29
  30. 30
  31. 31
  32. 32
  33. 33
  34. 34
  35. 35
  36. 36
  37. 37
  38. 38
  39. 39
  40. 40
  41. 41
  42. 42
  43. 43
  44. 44
  45. 45
  46. 46
  47. 47
  48. 48
  49. 49
  50. 50
  51. 51
  52. 52
  53. 53
  54. 54
  55. 55
  56. 56
  57. 57
  58. 58
  59. 59
  60. 60
  61. 61
  62. 62
  63. 63
  64. 64
  65. 65
  66. 66
  67. 67
  68. 68
  69. 69
  70. 70
  71. 71
  72. 72
  73. 73
  74. 74
  75. 75
  76. 76
  77. 77
  78. 78
  79. 79
  80. 80
  81. 81
  82. 82
  83. 83
  84. 84
  85. 85
  86. 86
  87. 87
  88. 88
  89. 89
  90. 90
  91. 91
  92. 92
  93. 93
  94. 94
  95. 95
  96. 96
  97. 97
  98. 98
  99. 99
  100. 100
  101. 101
  102. 102
  103. 103
  104. 104
  105. 105
  106. 106
  107. 107
  108. 108
  109. 109
  110. 110
  111. 111
  112. 112
  113. 113
  114. 114
  115. 115
  116. 116
  117. 117
  118. 118
  119. 119
  120. 120
  121. 121
  122. 122
  123. 123
  124. 124
  125. 125
  126. 126
  127. 127
  128. 128
  129. 129
  130. 130
  131. 131
  132. 132
  133. 133
  134. 134
  135. 135
  136. 136
  137. 137
  138. 138
  139. 139
  140. 140
  141. 141
  142. 142
  143. 143
  144. 144
  145. 145
  146. 146
  147. 147
  148. 148
  149. 149
  150. 150

Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Psaltaren 71 Svenska Folkbibeln (SFB98)

Bön om hjälp i ålderdomen

1. Till dig, Herre, tar jag min tillflykt,låt mig aldrig komma på skam.

2. Rädda mig och befria mig genom din rättfärdighet,vänd ditt öra till mig och fräls mig.

3. Var en klippa för mig där jag kan bo,dit jag alltid kan komma,du som givit befallning om min frälsning,du mitt bergfäste och min borg.

4. Min Gud, befria mig ur den ogudaktiges våld,ur den orättfärdiges och förtryckarens hand.

5. Ty du är mitt hopp, Herre,min förtröstan, Herre, allt ifrån min ungdom.

6. Du har varit mitt stöd ända från moderlivet,du har förlöst mig ur min moders liv,dig gäller alltid mitt lov.

7. Jag har blivit ett tecken för många,och du är min starka tillflykt.

8. Låt min mun vara full av ditt lov,hela dagen av din ära.

9. Förkasta mig inte när jag blir gammal,överge mig inte när min kraft tynar bort!

10. Ty mina fiender talar mot mig,de som vaktar på min själ rådslår med varandra och säger:

11. "Gud har övergivit honom,förfölj och grip honom,det finns ingen som räddar honom!"

12. Gud, var inte långt ifrån mig!Min Gud, skynda till min hjälp!

13. Låt min själs fienderkomma på skam och gå under.Låt dem som önskar mig olyckahöljas i förakt och vanära.

14. Men jag skall alltid hoppasoch prisa dig, om och om igen.

15. Min mun skall förkunna din rättfärdighet,din frälsning dagen lång,fastän jag inte har ord till fullo.

16. Jag skall komma i Herrens, Herrens väldiga kraft,jag skall prisa din rättfärdighet, endast din.

17. Gud, du har undervisat mig ända från min ungdom,och intill nu förkunnar jag dina under.

18. Överge mig inte, Gud,när jag blir gammal och grå,inte förrän jag fått förkunna om dina gärningar för nya släkten,om din makt för alla som skall komma.

19. Din rättfärdighet, Gud, når upp till himlen.Du som har gjort så stora ting,Gud, vem är dig lik?

20. Du som har låtit oss se så mycket av nöd och olycka,du skall åter göra oss levande,åter föra oss upp ur jordens djup.

21. Föröka du min storhetoch trösta mig igen,

22. så vill jag tacka dig med spel på psaltareför din trofasthet, min Gud,jag vill lovsjunga dig till harpa,du Israels Helige.

23. Mina läppar skall jubla,när jag lovsjunger dig,ja, min själ som du har friköpt.

24. Min tunga skall hela dagentala om din rättfärdighet,ty de som önskade mig olyckakommer på skam och måste blygas.