Kapitel

  1. 1
  2. 2
  3. 3
  4. 4
  5. 5
  6. 6
  7. 7
  8. 8
  9. 9
  10. 10
  11. 11
  12. 12
  13. 13
  14. 14
  15. 15
  16. 16
  17. 17
  18. 18
  19. 19
  20. 20
  21. 21
  22. 22
  23. 23
  24. 24
  25. 25
  26. 26
  27. 27
  28. 28
  29. 29
  30. 30
  31. 31
  32. 32
  33. 33
  34. 34
  35. 35
  36. 36
  37. 37
  38. 38
  39. 39
  40. 40
  41. 41
  42. 42
  43. 43
  44. 44
  45. 45
  46. 46
  47. 47
  48. 48
  49. 49
  50. 50
  51. 51
  52. 52
  53. 53
  54. 54
  55. 55
  56. 56
  57. 57
  58. 58
  59. 59
  60. 60
  61. 61
  62. 62
  63. 63
  64. 64
  65. 65
  66. 66
  67. 67
  68. 68
  69. 69
  70. 70
  71. 71
  72. 72
  73. 73
  74. 74
  75. 75
  76. 76
  77. 77
  78. 78
  79. 79
  80. 80
  81. 81
  82. 82
  83. 83
  84. 84
  85. 85
  86. 86
  87. 87
  88. 88
  89. 89
  90. 90
  91. 91
  92. 92
  93. 93
  94. 94
  95. 95
  96. 96
  97. 97
  98. 98
  99. 99
  100. 100
  101. 101
  102. 102
  103. 103
  104. 104
  105. 105
  106. 106
  107. 107
  108. 108
  109. 109
  110. 110
  111. 111
  112. 112
  113. 113
  114. 114
  115. 115
  116. 116
  117. 117
  118. 118
  119. 119
  120. 120
  121. 121
  122. 122
  123. 123
  124. 124
  125. 125
  126. 126
  127. 127
  128. 128
  129. 129
  130. 130
  131. 131
  132. 132
  133. 133
  134. 134
  135. 135
  136. 136
  137. 137
  138. 138
  139. 139
  140. 140
  141. 141
  142. 142
  143. 143
  144. 144
  145. 145
  146. 146
  147. 147
  148. 148
  149. 149
  150. 150

Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Psaltaren 31 Svenska Folkbibeln (SFB98)

Bön om räddning undan förföljare

1. För sångmästaren, en psalm av David.

2. Till dig, Herre, flyr jag,låt mig aldrig komma på skam,befria mig genom din rättfärdighet.

3. Vänd ditt öra till mig,skynda till min räddning!Var en fast klippa för mig,en borg till min frälsning.

4. Ty du är min klippa och min borg,du skall leda och föra mig för ditt namns skull.

5. Drag mig ur det nät som de lagt ut för mig,ty du är mitt värn.

6. I din hand överlämnar jag min ande.Du har friköpt mig, Herre, du trofaste Gud.

7. Jag hatar dem som håller sig till värdelösa och förgängligaavgudar, jag förtröstar på Herren.

8. Jag vill jubla och vara glad över din nåd,ty du ser till mitt lidande,du tar vård om min själ i nöden

9. och överlämnar mig inte i fiendens hand.Du ställer mina fötter på rymlig plats.

10. Var mig nådig, Herre, ty jag är i nöd.Av sorg förtärs mitt öga, min själ och min kropp.

11. Ty mitt liv har försvunnit i bedrövelse, mina år i suckan.Min kraft är bruten genom min missgärning,mina ben förtvinar.

12. För alla mina fienders skull har jag blivit till smälekför mina grannaroch till skräck för dem som känner mig.De som ser mig på gatan flyr undan för mig.

13. Jag är glömd, borta ur deras hjärtansom vore jag död,jag har blivit som ett krossat kärl.

14. Jag hör många förtala mig,skräck råder runt omkring.De rådslår med varandra mot migoch smider planer för att ta mitt liv.

15. Men jag förtröstar på dig, Herre,jag säger: "Du är min Gud."

16. Min tid står i dina händer,rädda mig från mina fienders hand,från dem som förföljer mig.

17. Låt ditt ansikte lysa över din tjänare,fräls mig genom din nåd.

18. Herre, låt mig inte komma på skam,ty jag ropar till dig.Låt de ogudaktiga komma på skam,låt dem tystna i dödsriket.

19. Låt deras lögnaktiga läppar förstummas,de som talar övermodigt mot den rättfärdige,med högmod och förakt.

20. Hur stor är inte din godhet,som du förvarar åt dem som fruktar digoch som du i människors åsynvisar dem som flyr till dig.

21. Du tar dem i ditt ansiktes beskyddmot människors sammansvärjning.Du gömmer dem i din hyddaundan elaka tungor.

22. Välsignad vare Herren,ty han har visat mig sin underbara nådi en belägrad stad.

23. Jag sade i min ångest:"Jag är bortdriven från dina ögon."Men du hörde mina böners ljud,när jag ropade till dig.

24. Älska Herren, alla ni hans fromma. Herren bevarar de trogna,men den som handlar högmodigtvedergäller han i fullt mått.

25. Var starka och frimodiga i era hjärtan,alla ni som hoppas på Herren!