1. Hör på mig, ni kustländer, lyssna, ni folk som bor i fjärran!Herren kallade migredan i moderlivet,han nämnde mitt namnredan i min mors sköte.
2. Han gjorde min mun till ett skarpt svärdoch gömde migi skuggan av sin hand.Han gjorde mig till en vass piloch dolde mig i sitt koger.
3. Han sade till mig: "Du är min tjänare, Israel,genom dig vill jag förhärliga mig."
4. Men jag tänkte: "Förgäves har jag ansträngt mig,utan nytta förbrukat min kraft.Men min rätt är hos Herrenoch min lön hos min Gud."
5. Och nu säger Herren,han som från moderlivetformade mig till sin tjänareför att föra Jakob tillbaka till honomså att Israel samlas hos honom,för jag är ärad i Herrens ögonoch min Gud är min styrka –
6. han säger: Det är för lite att du bara är min tjänaresom upprättar Jakobs stammaroch för tillbaka de bevaradeav Israel.Jag ska sätta digtill ett ljus för hednafolken,för att du ska bli min frälsningända till jordens yttersta gräns.
7. Så säger Herren, Israels återlösare, hans Helige,till honom som är föraktadav varje själ,till honom som är avskydd av folken,till honom som är härskares tjänare:Kungar ska se det och resa sig,furstar ska se det och tillbeeftersom Herren är trofast,Israels Helige som har utvalt dig.
8. Så säger Herren:Jag bönhör dig i nådens tid,jag hjälper dig på frälsningens dag.Jag ska bevara digoch göra dig till ett förbundför folket,för att upprätta landetoch fördela de förödda arvslotterna,
9. för att säga till de fångna: "Kom ut", och till dem som sitter i mörkret:"Visa er!"De ska finna bete längs vägarna,betesmark på alla kala höjder.
10. De ska varken hungra eller törsta, ökenhettan och solenska inte skada dem,för deras förbarmare ska leda democh föra dem till vattenkällor.
11. Jag ska göra alla mina berg till jämna vägar,och mina banade vägarska byggas höga.
12. Se, där kommer de fjärran ifrån, några från norroch andra från väster,några från sineernas land.
13. Jubla, ni himlar, och gläd dig, du jord,brist ut i jubel, ni berg,för Herren tröstar sitt folkoch förbarmar sigöver sina betryckta.
14. Men Sion säger: "Herren har övergett mig,Herren har glömt mig."
15. Kan en mor glömma sitt lilla barn, att förbarma sig över sin livsfrukt?Och även om hon skulle glömma,så glömmer jag inte dig.
16. Se, jag har skrivit dig på mina händer.Dina murar står ständigt inför mig.
17. Dina söner skyndar sig tillbaka, de som förstört och ödelagt digdrar bort ifrån dig.
18. Lyft din blick och se dig omkring! Alla samlas och kommer till dig.Så sant jag lever, säger Herren,du ska få klä dig i dem allasom smyckenoch fästa dem omkring diglikt en brud.
19. Du var i ruiner, ödelagd, ditt land var förött –nu blir du för trång att bo i,och de som slukade digska vara långt borta.
20. Du ska få höra hur barnen från din barnlöshets tid säger:"Platsen är för trång för mig,ge mig plats så att jag kan bo här."
21. Då ska du säga i ditt hjärta: "Vem har fött dessa åt mig?Jag var ju barnlös och ofruktsam,landsflyktig och fördriven.Vem har fostrat dem?Jag var ju lämnad ensam,varifrån kommer de?"
22. Så säger Herren Gud:Se, jag ska lyfta min hand till folken,resa mitt baner för hednafolken.Då ska de kommamed dina söner i sin famnoch bära dina döttrar på sina axlar.
23. Kungar ska vara dina barns vårdare och furstinnor dina ammor.De ska falla ner för digmed ansiktet mot jordenoch slicka stoftet vid dina fötter.Och du ska inse att jag är Herren,och att de som hoppas på miginte kommer på skam.
24. Kan man ta bytet från den starkeeller rycka fångarna från tyrannen?
25. Ja, så säger Herren: Den starkes fångar ska tas ifrån honom,bytet ryckas från tyrannen.Jag ska själv stridamot dina motståndare,jag ska själv rädda dina barn.
26. Jag ska låta dina förtryckare äta sitt eget köttoch bli druckna av sitt eget blod,som av sött vin.Då ska allt levande förståatt jag, Herren, är din Frälsare,att Jakobs Mäktige är din återlösare.