1. Vid den tiden blev Hiskia dödssjuk. Profeten Jesaja, Amos son, kom till honom och sade: "Så säger Herren: Se om ditt hus, för du kommer att dö och ska inte tillfriskna."
2. Då vände Hiskia sitt ansikte mot väggen och bad till Herren:
3. "O, Herre, kom ihåg att jag har vandrat inför dig i trohet och med hängivet hjärta och gjort det som är gott i dina ögon." Och Hiskia grät mycket.
4. Då kom Herrens ord till Jesaja. Han sade:
5. "Gå och säg till Hiskia: Så säger Herren, din fader Davids Gud: Jag har hört din bön. Jag har sett dina tårar. Se, jag ska lägga femton år till din livstid.
6. Jag ska också rädda dig och denna stad ur den assyriske kungens hand och beskydda denna stad.
7. Detta ska vara tecknet för dig från Herren på att Herren ska göra vad han har sagt:
8. Se, jag ska låta skuggan på trappstegen gå tillbaka de tio steg som den har flyttat sig på Ahas trappa med solen." Solen gick då tillbaka de tio steg på trappan som den redan hade gått.
9. En sång skriven av Juda kung Hiskia, när han hade varit sjuk och blivit frisk från sin sjukdom igen:
10. Jag sade:I mina bästa dagar går jag ingenom dödsrikets portar,jag blir fråntagenresten av mina år.
11. Jag sade: Jag får aldrig mer se Herren,Herren i de levandes land.Jag får aldrig mer se människorhos dem som bor i världen.
12. Min boning rycks upp och flyttas ifrån migsom en herdes tält.Jag har vävt mitt liv till slutsom vävaren sin väv,och han skär ner mig från bommen.Innan dagen blivit nattgör du slut på mig.
13. Jag ropar ända till morgonen. Som ett lejonkrossar han alla mina ben.Innan dagen blivit nattgör du slut på mig.
14. Jag låter som en svala, som en trana,jag kuttrar som en duva.Mina matta ögonser längtansfullt mot höjden:"Herre, jag är betryckt.Ta dig an min sak!"
15. Vad ska jag säga?Han har både talat till migoch själv utfört sitt verk.Jag får vandra varsamt alla mina årefter det bittramin själ varit med om.
16. Herre, trots sådant lever människor,och genom allt sådanthålls min ande vid liv.Du gör mig friskoch låter mig leva.
17. Se, den bittra plåganblev till nytta för mig.I din kärlek räddade du min själfrån förintelsens grop,för du har kastat alla mina synderbakom din rygg.
18. Dödsriket tackar dig inte, döden prisar dig inte.De som far ner i gravenhoppas inte på din trofasthet.
19. Den som lever, den som lever tackar dig,så som jag gör i dag.En far gör din trofasthet kändför barnen.
20. Herren ska frälsa mig, och vi ska spela mina sångeri alla våra livsdagari Herrens hus.
21. Jesaja sade att man skulle ta en fikonkaka och lägga den som plåster på bölden så att han blev frisk.
22. Och Hiskia hade frågat: "Vad är tecknet på att jag får gå upp till Herrens hus?"