1. Ve dem som stiftar orättfärdiga lagaroch skriver orätta skrivelser
2. för att förvrida rättvisan för de nödställdaoch beröva de förtrycktai mitt folk deras rätt,för att göra änkor till sitt byteoch plundra de faderlösa.
3. Vad ska ni göra på räkenskapsdagennär förödelsen kommerfjärran ifrån?Till vem ska ni flyför att få hjälp,och var ska ni göra avera rikedomar?
4. Den som inte faller på knä bland fångarmåste falla bland de dräpta.Med allt detta upphör inte hans vrede,hans hand är ännu uträckt.
5. Ve över Assur, min vredes ris! Staven i hans hand är min harm.
6. Jag sände honom mot ett gudlöst folk,mot ett folk jag är vred på.Jag befallde honomatt plundra och ta byteoch trampa ner demsom smuts på gatorna.
7. Men så menade inte han, i sitt hjärta tänkte han inte så.Hans hjärta ville förgöraoch utrota många folk,
8. för han säger: "Är inte alla mina furstar kungar?
9. Gick det inte Kalno som Karkemish, Hamat som Arpadoch Samaria som Damaskus?
10. Min hand har drabbat andra gudars rikensom hade fler gudabilderän Jerusalem och Samaria.
11. Skulle jag då inte göra med Jerusalem och dess gudabildersom jag har gjort med Samariaoch dess gudar?"
12. Men när Herren har fullbordat allt sitt verk på Sions berg och i Jerusalem, ska jag ställa Assurs kung till svars för frukten av hans hjärtas övermod och hans stolta ögons högmod.
13. För han säger: "Detta har jag gjortmed min starka handoch min vishet,för jag är så klok!Jag flyttade folkens gränseroch plundrade deras skatter,som den mäktigestörtade jag härskarna.
14. Min hand fann folkens skatter som i ett fågelbo, jag samlade ihop hela jordensom man tar övergivna ägg.Ingen rörde en vinge,öppnade näbben eller pep.
15. Ska yxan höja sig över honomsom hugger med den,eller sågen förhäva sig över honomsom använder den?Som om käppen kunde svingahonom som lyfter den,eller staven lyftahonom som inte är av trä!
16. Därför ska Herren Gud Sebaotsända en tärande sjukdombland hans feta män,och under hans härlighetska det brinna en brandsom en brinnande eld.
17. Och Israels ljus ska vara som en eld,hans Helige som en låga,och den ska bränna och förtärahans törnen och tistlar,allt på samma dag.
18. Han ska helt göra slut på hans härliga skogoch fruktträdgård.Det ska bli som när en sjuktynar bort.
19. De träd som blir kvar i skogen ska vara lätträknade,ett barn kan skriva upp dem.
20. På den dagen ska Israels restoch de räddade av Jakobs husinte längre stödja sigpå honom som slog dem.I trohet ska de stödja sigpå Herren, Israels Helige.
21. En rest ska vända om, en rest av Jakob,till Gud den Mäktige.
22. För även om ditt folk, Israel, vore som havets sand,så ska bara en rest av detvända om.Förödelse är beslutad,en rättfärdig störtflod.
23. Förödelse och beslutad straffdom ska Herren Gud Sebaot låta drabba hela landet.
24. Därför säger Herren Gud Sebaot så:Mitt folk som bor i Sion,var inte rädda för Assur.Han kommer att slå dig med risetoch höja sin stav mot dig,som i Egypten.
25. För ännu en liten tid så upphör vreden mot dig,och min vrede ska vända sigtill deras fördärv.
26. Herren Sebaot ska svänga sitt gissel över dem,som när han slog Midjanvid Orebsklippan.Han ska åter höja sin stavsom han räckte ut över havet,som i Egypten.
27. På den dagen ska hans börda tas bort från dina axlaroch hans ok från din nacke,för oket ska bristapå grund av fetman.
28. Han kommer över Ajat,drar fram genom Migron.I Mikmas lämnar han sin tross.
29. De drar fram genom passet, tar nattkvarter i Geba.Rama bävar, Sauls Gibea flyr.
30. Ropa högt, dotter Gallim! Lyssna, Laisha!Arma Anatot!
31. Madmena flyr, Gibeons invånare söker skydd.
32. Samma dag gör han halt i Nob. Han svingar sin handmot dottern Sions berg,mot Jerusalems höjd.
33. Se, Herren Gud Sebaotska hugga av den lummiga kronanmed våldsam kraft.De resliga stammarna ska fällas,de höga träden störta ner.
34. Han ska fälla snårskogen med järn, och Libanon ska fallaför den Mäktige.