Kapitel

  1. 1
  2. 2
  3. 3
  4. 4
  5. 5
  6. 6
  7. 7
  8. 8
  9. 9
  10. 10
  11. 11
  12. 12
  13. 13
  14. 14
  15. 15
  16. 16
  17. 17
  18. 18
  19. 19
  20. 20
  21. 21
  22. 22
  23. 23
  24. 24
  25. 25
  26. 26
  27. 27
  28. 28
  29. 29
  30. 30
  31. 31
  32. 32
  33. 33
  34. 34
  35. 35
  36. 36
  37. 37
  38. 38
  39. 39
  40. 40
  41. 41
  42. 42
  43. 43
  44. 44
  45. 45
  46. 46
  47. 47
  48. 48
  49. 49
  50. 50
  51. 51
  52. 52
  53. 53
  54. 54
  55. 55
  56. 56
  57. 57
  58. 58
  59. 59
  60. 60
  61. 61
  62. 62
  63. 63
  64. 64
  65. 65
  66. 66
  67. 67
  68. 68
  69. 69
  70. 70
  71. 71
  72. 72
  73. 73
  74. 74
  75. 75
  76. 76
  77. 77
  78. 78
  79. 79
  80. 80
  81. 81
  82. 82
  83. 83
  84. 84
  85. 85
  86. 86
  87. 87
  88. 88
  89. 89
  90. 90
  91. 91
  92. 92
  93. 93
  94. 94
  95. 95
  96. 96
  97. 97
  98. 98
  99. 99
  100. 100
  101. 101
  102. 102
  103. 103
  104. 104
  105. 105
  106. 106
  107. 107
  108. 108
  109. 109
  110. 110
  111. 111
  112. 112
  113. 113
  114. 114
  115. 115
  116. 116
  117. 117
  118. 118
  119. 119
  120. 120
  121. 121
  122. 122
  123. 123
  124. 124
  125. 125
  126. 126
  127. 127
  128. 128
  129. 129
  130. 130
  131. 131
  132. 132
  133. 133
  134. 134
  135. 135
  136. 136
  137. 137
  138. 138
  139. 139
  140. 140
  141. 141
  142. 142
  143. 143
  144. 144
  145. 145
  146. 146
  147. 147
  148. 148
  149. 149
  150. 150

Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Psaltaren 92 Svenska 1917 (SV1917)

1. En psalm, en sång för sabbatsdagen. (2) Det är gott att tacka HERREN och att lovsjunga ditt namn, du den Högste,

2. att om morgonen förkunna din nåd, och när natten har kommit din trofasthet,

3. med tiosträngat instrument och psaltare, med spel på harpa.

4. Ty du gläder mig, HERRE, med dina gärningar; jag vill jubla över dina händers verk.

5. Huru stora äro icke dina verk, o HERRE! Ja, övermåttan djupa äro dina tankar.

6. En oförnuftig man besinnar det ej, och en dåre förstår icke sådant.

7. Om ock de ogudaktiga grönska såsom gräs och ogärningsmännen blomstra allasammans, så sker det till fördärv för evig tid.

8. Men du, HERRE, är hög evinnerligen.

9. Ty se, dina fiender, HERRE, se, dina fiender förgås, alla ogärningsmännen bliva förströdda.

10. Men mitt horn gör du högt såsom vildoxens; jag varder övergjuten med frisk olja.

11. Och med lust får mitt öga skåda på mina förföljare och mina öron höra om de onda som resa sig upp mot mig.

12. Den rättfärdige grönskar såsom ett palmträd, såsom en ceder på Libanon växer han till.

13. Ja, sådana äro planterade i HERRENS hus; de grönska i vår Guds gårdar.

14. Ännu när de bliva gamla, skjuta de skott, de frodas och grönska;

15. så för att de skola förkunna att HERREN är rättfärdig, min klippa, han i vilken orätt icke finnes.