Kapitel

  1. 1
  2. 2
  3. 3
  4. 4
  5. 5
  6. 6
  7. 7
  8. 8
  9. 9
  10. 10
  11. 11
  12. 12
  13. 13
  14. 14
  15. 15
  16. 16
  17. 17
  18. 18
  19. 19
  20. 20
  21. 21
  22. 22
  23. 23
  24. 24
  25. 25
  26. 26
  27. 27
  28. 28
  29. 29
  30. 30
  31. 31
  32. 32
  33. 33
  34. 34
  35. 35
  36. 36
  37. 37
  38. 38
  39. 39
  40. 40
  41. 41
  42. 42
  43. 43
  44. 44
  45. 45
  46. 46
  47. 47
  48. 48
  49. 49
  50. 50
  51. 51
  52. 52
  53. 53
  54. 54
  55. 55
  56. 56
  57. 57
  58. 58
  59. 59
  60. 60
  61. 61
  62. 62
  63. 63
  64. 64
  65. 65
  66. 66
  67. 67
  68. 68
  69. 69
  70. 70
  71. 71
  72. 72
  73. 73
  74. 74
  75. 75
  76. 76
  77. 77
  78. 78
  79. 79
  80. 80
  81. 81
  82. 82
  83. 83
  84. 84
  85. 85
  86. 86
  87. 87
  88. 88
  89. 89
  90. 90
  91. 91
  92. 92
  93. 93
  94. 94
  95. 95
  96. 96
  97. 97
  98. 98
  99. 99
  100. 100
  101. 101
  102. 102
  103. 103
  104. 104
  105. 105
  106. 106
  107. 107
  108. 108
  109. 109
  110. 110
  111. 111
  112. 112
  113. 113
  114. 114
  115. 115
  116. 116
  117. 117
  118. 118
  119. 119
  120. 120
  121. 121
  122. 122
  123. 123
  124. 124
  125. 125
  126. 126
  127. 127
  128. 128
  129. 129
  130. 130
  131. 131
  132. 132
  133. 133
  134. 134
  135. 135
  136. 136
  137. 137
  138. 138
  139. 139
  140. 140
  141. 141
  142. 142
  143. 143
  144. 144
  145. 145
  146. 146
  147. 147
  148. 148
  149. 149
  150. 150

Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Psaltaren 80 Svenska 1917 (SV1917)

1. För sångmästaren, efter »Liljor»; ett vittnesbörd; av Asaf; en psalm. (2) Lyssna, du Israels herde, du som leder Josef såsom din hjord; du som tronar på keruberna, träd fram i glans.

2. Låt din makt vakna upp till att gå framför Efraim och Benjamin och Manasse, och kom till vår frälsning.

3. Gud, upprätta oss, och låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.

4. HERRE Gud Sebaot, huru länge skall du vredgas vid ditt folks bön?

5. Du har låtit dem äta tårebröd och givit dem tårar att dricka i fullt mått.

6. Du gör oss till ett trätoämne för våra grannar, och våra fiender bespotta oss.

7. Gud Sebaot, upprätta oss, och låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.

8. Ett vinträd flyttade du från Egypten, du förjagade hedningarna och planterade det.

9. Du röjde rum för det, och det slog rötter och uppfyllde landet.

10. Bergen blevo betäckta av dess skugga och Guds cedrar av dess rankor;

11. det utbredde sina revor ända till havet och sina telningar intill floden.

12. Varför har du då brutit ned dess hägnad, så att alla vägfarande riva till sig därav?

13. Vildsvinet från skogen frossar därpå, och djuren på marken äta därav.

14. Gud Sebaot, vänd åter, skåda ned från himmelen och se härtill, och låt dig vårda om detta vinträd.

15. Skydda trädet som din högra hand har planterat, och den son som du har fostrat åt dig.

16. Det är förbränt av eld och kringhugget; för ditt ansiktes näpst förgås de.

17. Håll din hand över din högra hands man, över den människoson som du har fostrat åt dig.

18. Då skola vi icke vika ifrån dig; behåll oss vid liv, så skola vi åkalla ditt namn.

19. HERRE Gud Sebaot, upprätta oss; låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.