Kapitel

  1. 1
  2. 2
  3. 3
  4. 4
  5. 5
  6. 6
  7. 7
  8. 8
  9. 9
  10. 10
  11. 11
  12. 12
  13. 13
  14. 14
  15. 15
  16. 16
  17. 17
  18. 18
  19. 19
  20. 20
  21. 21
  22. 22
  23. 23
  24. 24
  25. 25
  26. 26
  27. 27
  28. 28
  29. 29
  30. 30
  31. 31
  32. 32
  33. 33
  34. 34
  35. 35
  36. 36
  37. 37
  38. 38
  39. 39
  40. 40
  41. 41
  42. 42
  43. 43
  44. 44
  45. 45
  46. 46
  47. 47
  48. 48
  49. 49
  50. 50
  51. 51
  52. 52
  53. 53
  54. 54
  55. 55
  56. 56
  57. 57
  58. 58
  59. 59
  60. 60
  61. 61
  62. 62
  63. 63
  64. 64
  65. 65
  66. 66
  67. 67
  68. 68
  69. 69
  70. 70
  71. 71
  72. 72
  73. 73
  74. 74
  75. 75
  76. 76
  77. 77
  78. 78
  79. 79
  80. 80
  81. 81
  82. 82
  83. 83
  84. 84
  85. 85
  86. 86
  87. 87
  88. 88
  89. 89
  90. 90
  91. 91
  92. 92
  93. 93
  94. 94
  95. 95
  96. 96
  97. 97
  98. 98
  99. 99
  100. 100
  101. 101
  102. 102
  103. 103
  104. 104
  105. 105
  106. 106
  107. 107
  108. 108
  109. 109
  110. 110
  111. 111
  112. 112
  113. 113
  114. 114
  115. 115
  116. 116
  117. 117
  118. 118
  119. 119
  120. 120
  121. 121
  122. 122
  123. 123
  124. 124
  125. 125
  126. 126
  127. 127
  128. 128
  129. 129
  130. 130
  131. 131
  132. 132
  133. 133
  134. 134
  135. 135
  136. 136
  137. 137
  138. 138
  139. 139
  140. 140
  141. 141
  142. 142
  143. 143
  144. 144
  145. 145
  146. 146
  147. 147
  148. 148
  149. 149
  150. 150

Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Psaltaren 34 Svenska 1917 (SV1917)

1. Av David, här han ställde sig vansinnig inför Abimelek, och denne drev honom ifrån sig, och han gick sin väg. (2) Jag vill lova HERREN alltid; hans pris skall ständigt vara i min mun.

2. Min själ skall berömma sig av HERREN; de ödmjuka skola höra det och glädja sig.

3. Loven med mig HERREN, låtom oss med varandra upphöja hans namn.

4. Jag sökte HERREN, och han svarade mig, och ur all min förskräckelse räddade han mig.

5. De som skåda upp till honom stråla av fröjd, och deras ansikten behöva icke rodna av blygsel.

6. Här är en betryckt som ropade, och HERREN hörde honom och frälste honom ur all hans nöd.

7. HERRENS ängel slår sitt läger omkring dem som frukta honom, och han befriar dem.

8. Smaken och sen att HERREN är god; säll är den som tager sin tillflykt till honom.

9. Frukten HERREN, I hans helige; ty de som frukta honom lida ingen brist.

10. Unga lejon lida nöd och hungra, men de som söka HERREN hava icke brist på något gott.

11. Kommen, barn, hören mig; jag skall lära eder HERRENS fruktan.

12. Är du en man som älskar livet och önskar att se goda dagar?

13. Avhåll då din tunga från det som är ont och dina läppar från att tala svek.

14. Vänd dig bort ifrån det som är ont, och gör vad gott är, sök friden och trakta därefter.

15. HERRENS ögon äro vända till de rättfärdiga och hans öron till deras rop.

16. Men HERRENS ansikte är emot dem som göra det onda, han vill utrota deras åminnelse från jorden.

17. När de rättfärdiga ropa, då hör HERREN och räddar dem ur all deras nöd.

18. HERREN är nära dem som hava ett förkrossat hjärta och frälsar dem som hava en bedrövad ande.

19. Den rättfärdige måste lida mycket, men HERREN räddar honom ur allt.

20. Han bevarar alla hans ben; icke ett enda av dem skall sönderslås.

21. Den ogudaktige skall dödas av olyckan, och de som hata den rättfärdige skola stå med skuld.

22. Men sina tjänares själar förlossar HERREN, och ingen skall stå med skuld, som tager sin tillflykt till honom.