1. Jag är mannen som fått se lidandeunder hans vredes ris.
2. Han har lett mig och fört mig i mörker och inte i ljus.
3. Ja, han vände sin hand mot mig gång på gång, dagen lång.
4. Han nötte ut mitt kött och min hud, han krossade mina ben.
5. Han byggde en mur mot mig och omringade migmed bitterhet och möda.
6. På mörka platser lät han mig bo, likt dem som länge varit döda.
7. Han har spärrat in mig så att jag inte kommer ut,han har lagt på mig tunga bojor.
8. Hur jag än klagar och ropar stänger han ute min bön.
9. Han har spärrat mina vägar med huggen stenoch gjort mina stigar krokiga.
10. Han var en björn på lur mot mig, ett lejon i försåt.
11. Han förde mig på avvägar och slet mig i stycken,han lät mig ligga övergiven.
12. Han spände sin båge och ställde mig som mål för sin pil.
13. Pilar från sitt koger har han satt i mina njurar.
14. Jag har blivit till åtlöje för hela mitt folk,deras nidvisa hela dagen lång.
15. Han har mättat mig med bitterhet, gett mig malört att dricka.
16. Han har krossat mina tänder mot stenar,han har tryckt ner mig i askan.
17. Du har fördrivit min själ från friden, jag har glömt vad lycka är.
18. Jag sade: ”Det är slut med min livskraftoch mitt hopp till Herren.”
19. Tänk på min nöd och min hemlöshet, malörten och det bittra!
20. Min själ tänker ständigt på det och sjunker ihop inom mig.
21. Detta tar jag till hjärtat, därför har jag hopp:
22. Det är Herrens nåd att det inte är ute med oss,att det inte är slutmed hans barmhärtighet.
23. Den är ny varje morgon, stor är din trofasthet.
24. Herren är min del, det säger min själ,därför hoppas jag på honom.
25. Herren är god mot dem som väntar på honom,mot den själ som söker honom.
26. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från Herren.
27. Det är gott för en man att bära ett ok i sin ungdom.
28. Må han sitta ensam och tyst när han lägger det på honom.
29. Må han sänka sin mun i stoftet, kanske finns det ännu hopp.
30. Må han vända kinden mot den som slår honomoch låta sig mättas av hån.
31. Herren förkastar ju inte för evigt.
32. Om än han bedrövar förbarmar han sig i sin stora nåd,
33. för det är inte av hjärtat han plågar och bedrövarmänniskors barn.
34. När man krossar landets alla fångar under sina fötter,
35. när man nekar en man hans rätt inför den Högstes ansikte,
36. när man gör orätt mot någon i hans sak –skulle Herren inte se det?
37. Vem talar så att det sker, om inte Herren befallt det?
38. Kommer inte både ont och gott från den Högstes mun?
39. Varför klagar en människa här i livet när hon straffas för sin synd?
40. Låt oss pröva våra vägar och granska dem,låt oss vända om till Herren!
41. Låt oss lyfta våra hjärtan och händer till Gud i himlen!
42. Vi har syndat och gjort uppror, och du har inte förlåtit.
43. Du har dolt dig i vrede och förföljt oss,du har dödat och inte skonat.
44. Du har dolt dig i moln så att bönen inte når fram,
45. du har gjort oss till avskum och förakt bland folken.
46. Alla våra fiender spärrar upp sitt gap mot oss.
47. Faror och fallgropar möter oss, förödelse och undergång.
48. Strömmar av tårar rinner från mitt öga,för dottern mitt folk går under.
49. Mitt öga flödar utan uppehåll, det får ingen vila
50. förrän Herren blickar ner från himlen och ser.
51. Mitt öga plågar min själ när jag ser min stads alla döttrar.
52. De jagade mig som en fågel, de som utan orsak är mina fiender.
53. De ville släcka mitt liv här i gropen, de kastade sten över mig.
54. Vattnen sköljde över mitt huvud, jag sade: ”Jag är förlorad!”
55. Jag åkallade ditt namn, Herre, från gropens djup.
56. Du har hört min röst, stäng inte ditt öranär jag ber om lindring och ropar.
57. Du kom nära när jag åkallade dig, du sade: ”Var inte rädd!”
58. Herre, du tar dig an min sak, du friköper mitt liv.
59. Herre, du ser den orätt jag lider, döm i min sak!
60. Du ser all deras hämndlystnad, alla deras planer mot mig.
61. Du har hört deras hån, Herre, alla deras planer mot mig,
62. mina fienders tal och onda tankar mot mig dagen lång.
63. Se! Vare sig de sitter eller står är det mig de hånar i sin sång.
64. Du ska återgälda dem, Herre, efter deras händers verk.
65. Du ska ge dem en slöja över hjärtat, din förbannelse ska drabba dem.
66. Du ska jaga dem i vrede och förgöra demunder Herrens himmel.