1. Men Herren sade till mig: Även om Mose och Samuel trädde fram inför mig skulle jag ändå inte bli vänligt sinnad mot detta folk. Driv bort dem från mitt ansikte och låt dem gå.
2. Om de frågar dig: ”Vart ska ni gå?” ska du svara dem: Så säger Herren: Till döden den som tillhör döden, till svärdet den som tillhör svärdet, till svälten den som tillhör svälten och till fångenskapen den som tillhör fångenskapen.
3. Fyra slags plågor ska jag låta drabba dem, säger Herren: Svärdet för att döda dem, hundarna för att släpa bort dem, och himlens fåglar och markens vilddjur för att äta upp och göra slut på dem.
4. Jag ska göra dem till ett avskräckande exempel för alla riken på jorden, på grund av det som Juda kung Manasse, Hiskias son, har gjort i Jerusalem.
5. För vem har förbarmandemed dig, Jerusalem,vem har medlidande med dig?Vem tar en omväg för att frågahur det är med dig?
6. Du har förkastat mig, säger Herren, och vänt mig ryggen.Därför har jag räckt ut min handmot dig för att förgöra dig.Jag är trött på att hålla tillbaka.
7. Jag kastade dem med kastskovelvid landets portar,jag gjorde dem barnlösa,jag förgjorde mitt folk –men de vände inte omfrån sina vägar.
8. Deras änkor blev fler inför mig än sandkornen i havet.Mödrarna till deras unga mänlät jag härjas av inkräktaremitt på ljusa dagen.Plötsligt lät jag ångest och skräckdrabba dem.
9. Den som hade fött sju söner svimmade och gav upp andan.Hennes sol gick nermedan det ännu var dag,hon får blygas och skämmas.De som är kvar av dem ska jag överlämnaåt deras fienders svärd, säger Herren.
10. ”Ve mig, min mor, att du fött mig,en man som skapar stridoch osämja för hela landet!Jag har inte lånat dem någotoch de har inte gett lån till mig.Ändå förbannar alla mig.”
11. Men Herren svarade: ”Sannerligen, jag ska styrka dig så att det går väl för dig. Sannerligen, jag ska göra så att dina fiender kommer och bönfaller inför dig i olyckans och nödens tid.
12. Kan man bryta sönder järn, järn från norr eller koppar?
13. Din rikedom och dina skatter ska jag lämna till plundring, men inte för betalning, utan för alla dina synders skull i hela ditt land.
14. Och jag ska föra bort dig med dina fiender till ett land du inte känner, för min vredes eld är upptänd och den ska brinna mot er.”
15. Herre, du förstår.Tänk på mig och ta hand om mig,och ge mig hämndpå mina förföljare.Ryck inte bort mig,du som är sen till vrede.Tänk på hur jag hånas för din skull.
16. Dina ord kom och jag åt dem, ditt ord blev mitt hjärtas fröjdoch glädje,för jag är uppkallad efter ditt namn,Herre Gud Sebaot.
17. Jag har inte suttit tillsammans med gycklare för att roa mig.Eftersom din hand var över migsatt jag ensam,för du har fyllt mig med vrede.
18. Varför ska jag ständigt plågas, och varför är mitt sår oläkbart?Det vill inte läka.Du har blivit för migsom en sinande bäck,som ett vattensom ingen kan lita på.
19. Därför säger Herren så:Om du vänder omlåter jag dig komma tillbaka,och du ska få tjäna mig.Om du skiljer det äkta från det oäktaska du bli som min mun.Folket ska vända tillbaka till dig,men du ska inte vända tillbakatill dem.
20. Jag ska göra dig till en fast kopparmur mot detta folk.De ska strida mot dig,men de kan inte besegra dig,för jag är med digför att hjälpa dig och rädda dig,säger Herren.
21. Jag ska rädda dig ur de ondas våldoch befria digur våldsmännens hand.