Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Psaltaren 31:7-18 Svenska Folkbibeln (SFB98)

7. Jag hatar dem som håller sig till värdelösa och förgängligaavgudar, jag förtröstar på Herren.

8. Jag vill jubla och vara glad över din nåd,ty du ser till mitt lidande,du tar vård om min själ i nöden

9. och överlämnar mig inte i fiendens hand.Du ställer mina fötter på rymlig plats.

10. Var mig nådig, Herre, ty jag är i nöd.Av sorg förtärs mitt öga, min själ och min kropp.

11. Ty mitt liv har försvunnit i bedrövelse, mina år i suckan.Min kraft är bruten genom min missgärning,mina ben förtvinar.

12. För alla mina fienders skull har jag blivit till smälekför mina grannaroch till skräck för dem som känner mig.De som ser mig på gatan flyr undan för mig.

13. Jag är glömd, borta ur deras hjärtansom vore jag död,jag har blivit som ett krossat kärl.

14. Jag hör många förtala mig,skräck råder runt omkring.De rådslår med varandra mot migoch smider planer för att ta mitt liv.

15. Men jag förtröstar på dig, Herre,jag säger: "Du är min Gud."

16. Min tid står i dina händer,rädda mig från mina fienders hand,från dem som förföljer mig.

17. Låt ditt ansikte lysa över din tjänare,fräls mig genom din nåd.

18. Herre, låt mig inte komma på skam,ty jag ropar till dig.Låt de ogudaktiga komma på skam,låt dem tystna i dödsriket.

Läs fullständig kapitel Psaltaren 31