Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Psaltaren 31:13-21 Svenska Folkbibeln (SFB98)

13. Jag är glömd, borta ur deras hjärtansom vore jag död,jag har blivit som ett krossat kärl.

14. Jag hör många förtala mig,skräck råder runt omkring.De rådslår med varandra mot migoch smider planer för att ta mitt liv.

15. Men jag förtröstar på dig, Herre,jag säger: "Du är min Gud."

16. Min tid står i dina händer,rädda mig från mina fienders hand,från dem som förföljer mig.

17. Låt ditt ansikte lysa över din tjänare,fräls mig genom din nåd.

18. Herre, låt mig inte komma på skam,ty jag ropar till dig.Låt de ogudaktiga komma på skam,låt dem tystna i dödsriket.

19. Låt deras lögnaktiga läppar förstummas,de som talar övermodigt mot den rättfärdige,med högmod och förakt.

20. Hur stor är inte din godhet,som du förvarar åt dem som fruktar digoch som du i människors åsynvisar dem som flyr till dig.

21. Du tar dem i ditt ansiktes beskyddmot människors sammansvärjning.Du gömmer dem i din hyddaundan elaka tungor.

Läs fullständig kapitel Psaltaren 31