17. Du har fördrivit min själ från friden, jag har glömt vad lycka är.
18. Jag sade: ”Det är slut med min livskraftoch mitt hopp till Herren.”
19. Tänk på min nöd och min hemlöshet, malörten och det bittra!
20. Min själ tänker ständigt på det och sjunker ihop inom mig.
21. Detta tar jag till hjärtat, därför har jag hopp:
22. Det är Herrens nåd att det inte är ute med oss,att det inte är slutmed hans barmhärtighet.
23. Den är ny varje morgon, stor är din trofasthet.
24. Herren är min del, det säger min själ,därför hoppas jag på honom.
25. Herren är god mot dem som väntar på honom,mot den själ som söker honom.
26. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från Herren.