14. Jag har blivit till åtlöje för hela mitt folk,deras nidvisa hela dagen lång.
15. Han har mättat mig med bitterhet, gett mig malört att dricka.
16. Han har krossat mina tänder mot stenar,han har tryckt ner mig i askan.
17. Du har fördrivit min själ från friden, jag har glömt vad lycka är.
18. Jag sade: ”Det är slut med min livskraftoch mitt hopp till Herren.”
19. Tänk på min nöd och min hemlöshet, malörten och det bittra!
20. Min själ tänker ständigt på det och sjunker ihop inom mig.
21. Detta tar jag till hjärtat, därför har jag hopp:
22. Det är Herrens nåd att det inte är ute med oss,att det inte är slutmed hans barmhärtighet.