15. Alla mina hjältar har Herren förkastat,han samlade ett uppbåd mot migför att krossa mina unga män.Som en vinpress har Herren trampatjungfrun dottern Juda.
16. Därför gråter jag, mitt öga, mitt öga rinner av tårar,för min tröstare är fjärran ifrån mig,han som ger liv åt min själ.Mina barn är övergivna,för fienden har triumferat.
17. Sion sträcker ut sina händer, men ingen tröstare finns.Herren har sänt Jakobs fiendermot honom från alla håll,Jerusalem har blivit som något orentbland dem.
18. Herren är rättfärdig, för jag gjorde uppror mot hans bud.Hör nu, alla ni folk,och se min smärta!Mina jungfrur och unga mänhar gått i fångenskap.
19. Jag kallade på mina älskare, men de svek mig.Mina präster och äldstegick under i staden,när de sökte efter matför att hålla sig vid liv.
20. Se, Herre, jag är i nöd! Det jäser inom mig,mitt hjärta vänder sig i mitt bröst,för jag har varit mycket upprorisk.Därute tar svärdet mina barn,härinne är det som döden.
21. De hör hur jag suckar, men ingen tröstare finns.Alla mina fiender har hörtom min olycka,de gläds att du gjort det här.Dagen du förkunnatlät du komma.Men det ska gå demsom det gått mig.
22. Låt all deras ondska komma upp inför dig,och gör med demsom du gjort med migför alla mina synders skull,för mina suckar är mångaoch mitt hjärta är sjukt.