1. Då tog Job till orda och sade:
2. Också i dag är min klagan bitter. Min hand vilar tungtöver mitt suckande.
3. O, om jag visste hur jag skulle finna honom,hur jag kunde kommatill hans boning!
4. Jag skulle lägga fram min sak inför honom,fylla min mun med bevis.
5. Jag vill veta vad han kan svara mig,begrunda vad han haratt säga mig.
6. Skulle han bekämpa mig med sin stora makt?Nej, han skulle lyssna på mig.
7. En rättfärdig skulle då vara hans motpart,jag skulle för alltidbli frikänd av min domare.
8. Se, går jag mot österär han inte där,går jag mot västerfinner jag honom inte.
9. Är han verksam i norr skådar jag honom inte,vänder han sig åt söderser jag honom inte.
10. Han vet vilken väg jag har vandrat. Prövar han migska jag komma fram som guld.
11. Min fot har hållit fast vid hans spår, jag har följt hans väg utan att vika av.
12. Jag har inte övergett hans läppars bud,hans muns ord är mig en större skattän mitt dagliga bröd.
13. Men han är den ende,vem kan stå honom emot?Vad han vill, det gör han.
14. Han fullbordar vad han beslutat om mig,och mycket mer av samma slag.
15. Därför bävar jag för hans ansikte, när jag tänker på detblir jag rädd för honom.
16. Gud har gjort mitt hjärta försagt, den Allsmäktige har fått mig att bäva,
17. för jag fick inte förgås innan mörkret kom,han dolde inte den svarta nattenför mitt ansikte.