1. Då tog Sofar från Naama till orda och sade:
2. Ska detta ordflöde stå oemotsagtoch en så mångordig man få rätt?
3. Ska ditt tomma prat få män att tiga, ska du håna utan att någonfår dig att skämmas?
4. Du säger: ”Min lära är ren, och jag är fläckfriinför dina ögon.”
5. Om bara Gud ville tala och öppna sin mun mot dig
6. och säga dig vishetens hemligheter, för han äger förståndi dubbelt mått.Då skulle du inse att Gudkan låta din skuld vara glömd.
7. Kan du utforska Guds djup?Kan du förstå den Allsmäktigesfullkomlighet?
8. Hög som himlen är den – vad kan du göra?Djupare än dödsriket är den –vad kan du förstå?
9. Dess längd är längre än jorden och vidare än havet.
10. Om han far fram och fängslar någonoch kallar till doms –vem kan hindra honom?
11. Han känner lögnens män och ser ondskan,skulle han inte bry sig om det?
12. Om en dåre kan få förstånd, då kan en vildåsnafödas till människa.
13. Om du bereder ditt hjärtaoch sträcker ut dina händertill honom,
14. om du skaffar undan dina händers fördärvoch inte låter orättfärdighetbo i dina tält,
15. då ska du lyfta ditt ansikte utan skam,du står trygg och har inget att frukta.
16. Du ska glömma ditt elände, minnas det som bortrunnet vatten.
17. Ditt liv ska stråla klarare än middagsljuset,och mörkret ska varasom morgonljuset.
18. Du ska vara trygg, för det finns hopp.Du ska se dig omkringoch trygg gå till vila.
19. Du ska lägga dig utan att någon skrämmer dig,och många ska söka vinna din gunst.
20. Men de gudlösas ögon ska tyna bort, för dem ska ingen tillflykt finnas,deras hopp ska varaatt få ge upp andan.