10. De ska varken hungra eller törsta, ökenhettan och solenska inte skada dem,för deras förbarmare ska leda democh föra dem till vattenkällor.
11. Jag ska göra alla mina berg till jämna vägar,och mina banade vägarska byggas höga.
12. Se, där kommer de fjärran ifrån, några från norroch andra från väster,några från sineernas land.
13. Jubla, ni himlar, och gläd dig, du jord,brist ut i jubel, ni berg,för Herren tröstar sitt folkoch förbarmar sigöver sina betryckta.
14. Men Sion säger: "Herren har övergett mig,Herren har glömt mig."
15. Kan en mor glömma sitt lilla barn, att förbarma sig över sin livsfrukt?Och även om hon skulle glömma,så glömmer jag inte dig.
16. Se, jag har skrivit dig på mina händer.Dina murar står ständigt inför mig.
17. Dina söner skyndar sig tillbaka, de som förstört och ödelagt digdrar bort ifrån dig.
18. Lyft din blick och se dig omkring! Alla samlas och kommer till dig.Så sant jag lever, säger Herren,du ska få klä dig i dem allasom smyckenoch fästa dem omkring diglikt en brud.
19. Du var i ruiner, ödelagd, ditt land var förött –nu blir du för trång att bo i,och de som slukade digska vara långt borta.
20. Du ska få höra hur barnen från din barnlöshets tid säger:"Platsen är för trång för mig,ge mig plats så att jag kan bo här."
21. Då ska du säga i ditt hjärta: "Vem har fött dessa åt mig?Jag var ju barnlös och ofruktsam,landsflyktig och fördriven.Vem har fostrat dem?Jag var ju lämnad ensam,varifrån kommer de?"
22. Så säger Herren Gud:Se, jag ska lyfta min hand till folken,resa mitt baner för hednafolken.Då ska de kommamed dina söner i sin famnoch bära dina döttrar på sina axlar.
23. Kungar ska vara dina barns vårdare och furstinnor dina ammor.De ska falla ner för digmed ansiktet mot jordenoch slicka stoftet vid dina fötter.Och du ska inse att jag är Herren,och att de som hoppas på miginte kommer på skam.
24. Kan man ta bytet från den starkeeller rycka fångarna från tyrannen?