16. Därför ska Herren Gud Sebaotsända en tärande sjukdombland hans feta män,och under hans härlighetska det brinna en brandsom en brinnande eld.
17. Och Israels ljus ska vara som en eld,hans Helige som en låga,och den ska bränna och förtärahans törnen och tistlar,allt på samma dag.
18. Han ska helt göra slut på hans härliga skogoch fruktträdgård.Det ska bli som när en sjuktynar bort.
19. De träd som blir kvar i skogen ska vara lätträknade,ett barn kan skriva upp dem.
20. På den dagen ska Israels restoch de räddade av Jakobs husinte längre stödja sigpå honom som slog dem.I trohet ska de stödja sigpå Herren, Israels Helige.
21. En rest ska vända om, en rest av Jakob,till Gud den Mäktige.
22. För även om ditt folk, Israel, vore som havets sand,så ska bara en rest av detvända om.Förödelse är beslutad,en rättfärdig störtflod.
23. Förödelse och beslutad straffdom ska Herren Gud Sebaot låta drabba hela landet.
24. Därför säger Herren Gud Sebaot så:Mitt folk som bor i Sion,var inte rädda för Assur.Han kommer att slå dig med risetoch höja sin stav mot dig,som i Egypten.
25. För ännu en liten tid så upphör vreden mot dig,och min vrede ska vända sigtill deras fördärv.
26. Herren Sebaot ska svänga sitt gissel över dem,som när han slog Midjanvid Orebsklippan.Han ska åter höja sin stavsom han räckte ut över havet,som i Egypten.
27. På den dagen ska hans börda tas bort från dina axlaroch hans ok från din nacke,för oket ska bristapå grund av fetman.
28. Han kommer över Ajat,drar fram genom Migron.I Mikmas lämnar han sin tross.
29. De drar fram genom passet, tar nattkvarter i Geba.Rama bävar, Sauls Gibea flyr.
30. Ropa högt, dotter Gallim! Lyssna, Laisha!Arma Anatot!
31. Madmena flyr, Gibeons invånare söker skydd.
32. Samma dag gör han halt i Nob. Han svingar sin handmot dottern Sions berg,mot Jerusalems höjd.
33. Se, Herren Gud Sebaotska hugga av den lummiga kronanmed våldsam kraft.De resliga stammarna ska fällas,de höga träden störta ner.