20. Är inte Efraim min käre son,är han inte mitt älsklingsbarn?Närhelst jag går till rättamed honom tänker jag på honom.Därför ömmar mitt hjärtaför honom.Jag måste förbarma migöver honom, säger Herren.
21. Sätt upp vägmärken åt dig,skaffa dig vägskyltar!Lägg vägen på minnet,stigen där du vandrade.Vänd tillbaka, du jungfru Israel,vänd tillbaka till dina städer här.
22. Hur länge ska du irra hit och dit, du trolösa dotter?Herren vill skapa något nyttpå jorden:En kvinna ska omslutaen mäktig man.
23. Så säger Herren Sebaot,Israels Gud:När jag på nytt har gjort slutpå fångenskapenför Juda land och dess städer,ska man än en gånguttala detta ord:”Herren välsigne dig,du rättfärdighetens boning,du heliga berg.”
24. Och Juda folk med alla sina städer ska bo där tillsammans,både jordbrukareoch vandrande herdar.
25. För jag ska stärka trötta själar och mätta alla utsvultna själar.
26. Med det vaknade jag och såg mig om. Min sömn hade varit skön.
27. Se, dagar ska komma, säger Herren, då jag ska beså Israels land och Juda land med säd av människor och med säd av djur.
28. Och liksom jag har vakat över dem för att rycka upp och riva ner, förstöra, förgöra och skada, ska jag nu vaka över dem för att bygga upp och plantera, säger Herren.