15. Så säger Herren: Ett skri hörs i Rama,klagan och bitter gråt.Det är Rakel som gråteröver sina barn,hon vägrar låta sig tröstas,för hennes barn finns inte mer.
16. Men så säger Herren: Stilla din högljudda gråtoch tårarna från dina ögon,för ditt verk ska få sin lön,säger Herren.De ska komma tillbakafrån sina fienders land.
17. Det finns hopp för din framtid, säger Herren.Dina barn ska komma tillbakatill sitt land.
18. Jag har hört hur Efraim klagar:”Du har tuktat mig,jag har blivit tuktadsom en otämd kalv.Omvänd mig, så blir jag omvänd!För du är Herren min Gud.
19. När jag nu har vänt om känner jag ånger,och när jag nu besinnat migslår jag mig på höften.Jag både blygs och skämsnär jag nu bärmin ungdoms förnedring.”
20. Är inte Efraim min käre son,är han inte mitt älsklingsbarn?Närhelst jag går till rättamed honom tänker jag på honom.Därför ömmar mitt hjärtaför honom.Jag måste förbarma migöver honom, säger Herren.
21. Sätt upp vägmärken åt dig,skaffa dig vägskyltar!Lägg vägen på minnet,stigen där du vandrade.Vänd tillbaka, du jungfru Israel,vänd tillbaka till dina städer här.