12. De höll dödsklagan och grät och fastade ända till kvällen för Saul och hans son Jonatan, och för Herrens folk och för Israels hus, därför att de hade fallit för svärd.
13. David frågade den unge mannen som hade berättat det för honom: ”Varifrån är du?” Han svarade: ”Jag är son till en amalekit som lever här som främling.”
14. David sade till honom: ”Hur vågade du räcka ut din hand och förgöra Herrens smorde?”
15. Och David kallade på en av de unga männen och sade till honom: ”Kom hit och hugg ner honom!” Och han stack ner honom så att han dog.
16. David sade till honom: ”Ditt blod ska komma över ditt eget huvud, för din egen mun vittnade mot dig när du sade: Jag har dödat Herrens smorde.”
17. David sjöng denna sorgesång över Saul och hans son Jonatan,
18. och han bestämde att man skulle lära Juda barn ”Bågsången”, som finns nertecknad i ”Den redliges bok”:
19. ”Ditt majestät, Israel,ligger slaget på dina höjder.Hur har inte hjältarna fallit!