11. Ty synden grep tillfället och bedrog mig genom budordet och dödade mig genom det.
12. Alltså är lagen helig och budordet heligt, rätt och gott.
13. Har då det som är gott blivit min död? Nej, visst inte! Men synden har blivit det, för att den skulle framstå som synd. Genom det som är gott åstadkom den min död. Så skulle synden genom budordet framstå som i högsta grad syndig.
14. Vi vet att lagen är andlig, men själv är jag köttslig, såld till slav under synden.
15. Ty jag kan inte fatta att jag handlar som jag gör. Det jag vill, det gör jag inte, men det jag hatar, det gör jag.
16. Om jag nu gör det jag inte vill, samtycker jag till lagen och säger att den är god.
17. Men då är det inte längre jag som gör det, utan synden som bor i mig.
18. Ty jag vet att i mig, det vill säga i mitt kött, bor inte något gott. Viljan finns hos mig, men att göra det goda förmår jag inte.
19. Ja, det goda som jag vill gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag.
20. Men om jag gör det jag inte vill, då är det inte längre jag som gör det, utan synden som bor i mig.
21. Jag finner alltså den lagen: jag vill göra det goda, men det onda finns hos mig.
22. Till min inre människa gläder jag mig över Guds lag,
23. men i mina lemmar ser jag en annan lag, som ligger i strid med lagen i mitt sinne och som gör mig till fånge under syndens lag i mina lemmar.
24. Jag arma människa! Vem skall frälsa mig från denna dödens kropp?
25. Gud vare tack, Jesus Kristus, vår Herre! Alltså tjänar jag själv med mitt sinne Guds lag, men med köttet tjänar jag syndens lag.