1. Vad kan vi nu säga att vår stamfader Abraham har vunnit genom gärningar?
2. Om Abraham förklarades rättfärdig på grund av gärningar, då har han något att berömma sig av - men inte inför Gud.
3. Ty vad säger Skriften? "Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet".
4. Den som har gärningar att peka på får sin lön, inte av nåd utan som något han har förtjänat.
5. Men den som utan att bygga på gärningar tror på honom som förklarar den ogudaktige rättfärdig, honom räknas hans tro till rättfärdighet.
6. Därför prisar också David den människa salig, som Gud tillräknar rättfärdighet utan gärningar:
7. "Saliga är de, vilkas överträdelser är förlåtna och vilkas synder är överskylda".
8. "Salig är den man som Herren inte tillräknar synd."
9. Gäller denna saligprisning endast de omskurna eller även de oomskurna? Vi säger ju att tron räknades Abraham till rättfärdighet.
10. När blev den tillräknad honom? Sedan han blivit omskuren? Nej, det skedde medan han ännu var oomskuren.
11. Han tog emot omskärelsens tecken som bekräftelse på rättfärdigheten genom tron, och den ägde han redan som oomskuren. Så skulle han vara fader till alla oomskurna som tror, och så skulle rättfärdighet tillräknas dem.
12. Han skulle även vara fader till omskurna, till sådana som inte endast hör till de omskurna utan också vandrar i spåren av den tro som vår fader Abraham hade som oomskuren.