Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Romarbrevet 1:7-21 Svenska Folkbibeln (SFB98)

7. Jag hälsar er alla som bor i Rom, ni Guds älskade, hans kallade och heliga. Nåd vare med er och frid ifrån Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus.

8. Först och främst tackar jag min Gud genom Jesus Kristus för er alla, därför att man i hela världen förkunnar er tro.

9. Gud, som jag tjänar i min ande, när jag förkunnar evangeliet om hans Son, han är vittne till hur jag ständigt nämner er

10. i mina böner och alltid ber om att nu till sist få tillfälle att komma till er, om Gud vill.

11. Jag längtar efter att träffa er för att få dela med mig någon andlig gåva åt er, så att ni blir styrkta,

12. jag menar: för att vi tillsammans skall få tröst ur vår gemensamma tro, er och min.

13. Bröder, jag vill att ni skall veta att jag många gånger har bestämt mig för att komma till er och skörda någon frukt bland er liksom bland andra hednafolk, men hittills har jag blivit förhindrad.

14. Både mot greker och barbarer, både mot lärda och olärda har jag skyldigheter.

15. Därför är det min önskan att få predika evangelium också för er i Rom.

16. Jag skäms inte för evangelium. Det är en Guds kraft som frälser var och en som tror, först juden och sedan greken.

17. Rättfärdighet från Gud uppenbaras i evangelium, av tro till tro, som det står skrivet: "Den rättfärdige skall leva av tro".

18. Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet och orättfärdighet hos människor som i orättfärdighet undertrycker sanningen.

19. Det man kan veta om Gud är uppenbart bland dem, Gud har ju uppenbarat det för dem.

20. Ända från världens skapelse ses och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur genom de verk som han har skapat. Därför är de utan ursäkt.

21. Fastän de kände till Gud, prisade de honom inte som Gud eller tackade honom, utan förblindades av sina falska föreställningar, så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan.

Läs fullständig kapitel Romarbrevet 1