7. Och de beslöt att för dessa pengar köpa Krukmakar- åkern till begravningsplats för främlingar.
8. Därför kallas den åkern än i dag Blodsåkern.
9. Då uppfylldes det som var sagt genom profeten Jeremia: "Och jag tog de trettio silvermynten, det pris som Israels barn hade satt på honom som hade värderats,"
10. "och jag gav dem som betalning för Krukmakaråkern, så som Herren hade befallt mig."
11. Jesus ställdes nu inför landshövdingen. Denne frågade honom: "Är du judarnas konung?" Jesus svarade: "Du själv säger det."
12. Och när översteprästerna och de äldste anklagade honom, svarade han inte.
13. Då sade Pilatus till honom: "Hör du inte hur mycket de anklagar dig?"
14. Men Jesus svarade honom inte med ett enda ord, så att landshövdingen blev mycket förvånad.
15. Vid högtiden brukade landshövdingen frige en fånge, en som de själva önskade.
16. Just då hade man en beryktad fånge, som hette Barabbas.
17. När de nu var samlade, frågade Pilatus dem: "Vem vill ni att jag skall frige, Barabbas eller Jesus, som kallas Messias?"
18. Han visste nämligen att det var av avund som de hade utlämnat honom.
19. Medan Pilatus satt på domarsätet, sände hans hustru bud till honom och lät säga: "Ha ingenting att göra med denne rättfärdige man! Jag har i natt lidit mycket i en dröm för hans skull."
20. Men översteprästerna och de äldste övertalade folkmassan att begära att Barabbas skulle friges och Jesus dödas.
21. När landshövdingen frågade dem: "Vilken av de två vill ni att jag skall frige åt er?", svarade de: "Barabbas".
22. Pilatus frågade dem: "Vad skall jag då göra med Jesus, som kallas Messias?" Alla svarade: "Korsfäst honom!"
23. Han frågade: "Vad har han gjort för ont?" Men de skrek ännu högre: "Korsfäst honom!"
24. Då Pilatus såg att ingenting hjälpte utan att oväsendet bara ökade, tog han vatten och tvättade sina händer i folkets åsyn och sade: "Jag är oskyldig till denne mans blod. Ni får själva svara för det."