8. Sedan sade han till sina tjänare: Allt är klart för bröllopet, men de inbjudna var inte värdiga.
9. Gå därför till vägskälen och bjud till bröllopet alla som ni träffar på.
10. Tjänarna gick då ut på vägarna och samlade alla de mötte, både onda och goda, och bröllopssalen fylldes med gäster.
11. När kungen kom in för att se sina gäster, lade han märke till en man som inte var klädd i bröllopskläder.
12. Han sade till honom: Min vän, hur har du kommit in utan bröllopskläder? Mannen teg.
13. Då sade kungen till tjänarna: Bind honom till händer och fötter och kasta ut honom i mörkret här utanför! Där skall man gråta och skära tänder.
14. Ty många är kallade, men få är utvalda."
15. Då gick fariseerna och överlade om hur de skulle kunna fälla honom för något som han sade.
16. De sände till honom sina lärjungar tillsammans med herodianerna, som skulle säga: "Mästare, vi vet att du är ärlig och ger en rätt undervisning om Guds väg och inte tar parti för någon utan behandlar alla lika.
17. Säg oss nu: Vad anser du? Är det tillåtet att betala skatt till kejsaren eller är det inte tillåtet?"
18. Jesus märkte deras ondska och frågade: "Varför försöker ni snärja mig, ni hycklare?
19. Visa mig det mynt som man betalar skatten med." De räckte honom en denar,
20. och han frågade dem: "Vems bild och inskrift är detta?"
21. De svarade: "Kejsarens". Då sade han till dem: "Ge då kejsaren det som tillhör kejsaren, och Gud det som tillhör Gud."
22. När de hörde detta, blev de mycket förvånade. Och de lämnade honom och gick sin väg.
23. Samma dag kom det fram några sadduceer till Jesus - de påstår att det inte finns någon uppståndelse - och frågade honom:
24. "Mästare, Mose har sagt: "Om någon dör barnlös, skall hans bror gifta sig med änkan och skaffa barn åt sin bror."
25. Nu fanns det bland oss sju bröder. Den förste gifte sig och dog, och då han inte hade några barn, lämnade han sin hustru efter sig åt sin bror.