20. Det som såddes på stenig mark är den som hör ordet och genast tar emot det med glädje,
21. men inte har någon rot. Han håller ut endast en tid, och möter han lidande eller förföljelse för ordets skull, så kommer han genast på fall.
22. Det som såddes bland tistlar är den som hör ordet, men världsliga bekymmer och bedräglig rikedom kväver ordet, så att det blir utan frukt.
23. Men det som såddes i god jord är den som hör ordet och förstår, och som bär frukt, hundrafalt och sextiofalt och trettiofalt."
24. En annan liknelse framställde han för dem: "Himmelriket är likt en man som sådde god säd i sin åker.
25. Men då folket sov, kom hans ovän och sådde ogräs mitt ibland vetet och gick sedan sin väg.
26. När nu säden sköt upp och gick i ax, visade sig också ogräset.
27. Då gick tjänarna till sin herre och sade: Herre, visst sådde du god säd i din åker? Varifrån har då ogräset kommit?
28. Han svarade: En ovän har gjort det. Tjänarna frågade honom: Vill du att vi skall gå och samla ihop det?
29. Nej, svarade han, om ni rensar bort ogräset, kan ni på samma gång rycka upp vetet.
30. Låt båda växa tillsammans fram till skörden. Och när skördetiden är inne, skall jag säga till skördemännen: Samla först ihop ogräset och bind det i knippen som skall brännas upp, men vetet skall ni samla in i min loge."
31. Han framställde också en annan liknelse för dem: "Himmelriket är likt ett senapskorn, som en man tar och sår i sin åker.