31. Hans lärjungar sade till honom: "Du ser hur folket tränger sig inpå dig, och du frågar: Vem rörde vid mig?"
32. Han fortsatte att se sig omkring efter kvinnan som hade gjort detta.
33. Hon visste vad som hade skett med henne och kom förskräckt och darrande och föll ner för honom och talade om hela sanningen för honom.
34. Då sade han till henne: "Min dotter, din tro har frälst dig. Gå i frid och var frisk och fri från din plåga!"
35. Medan han ännu talade kom några från synagogföreståndarens hus och sade: "Din dotter är död. Varför besvärar du Mästaren längre?"
36. Men Jesus fäste sig inte vid deras ord utan sade till föreståndaren: "Var inte rädd. Tro endast."
37. Och han lät ingen följa med utom Petrus, Jakob och hans bror Johannes,
38. och de kom till föreståndarens hus. Där såg han en orolig skara människor som grät och klagade högt.
39. Han gick in och sade till dem: "Varför skriker ni och gråter? Flickan är inte död. Hon sover."
40. Då hånskrattade de åt honom. Men han drev ut allesammans, tog med sig barnets far och mor och sina egna lärjungar och gick in där barnet låg.
41. Och han tog barnets hand och sade till henne: "Talita koum!" Det betyder: "Lilla flicka, jag säger dig, stig upp!"
42. Genast steg flickan upp och började gå omkring - hon var tolv år - och de blev utom sig av häpnad.
43. Men han förbjöd dem strängt att låta någon få veta detta. Sedan sade han åt dem att ge henne något att äta.