Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Markusevangeliet 12:26-37 Svenska Folkbibeln (SFB98)

26. Men när det gäller de dödas uppståndelse, har ni då inte i Moses bok läst stället om törnbusken, hur Gud sade till Mose: "Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud?"

27. Han är inte de dödas utan de levandes Gud. Ni misstar er fullständigt."

28. En av de skriftlärda som hörde dem diskutera fann att Jesus hade gett dem ett bra svar. Han kom fram till honom och frågade: "Vilket är det största av alla buden?"

29. Jesus svarade: "Det största är detta: "Hör Israel! Herren, vår Gud, Herren är en",

30. "och du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela ditt förstånd och av hela din kraft."

31. Sedan kommer detta: "Du skall älska din nästa som dig själv." Inget annat bud är större än dessa."

32. Den skriftlärde sade: "Du har rätt, Mästare, det är sant som du säger. Han är en, och det finns ingen annan än han.

33. Och att älska honom av hela sitt hjärta och av hela sitt förstånd och av hela sin kraft och att älska sin nästa som sig själv, det är mer än alla brännoffer och andra offer."

34. När Jesus hörde att mannen hade svarat förståndigt, sade han till honom: "Du är inte långt från Guds rike." Sedan vågade ingen fråga honom längre.

35. Då Jesus undervisade i templet frågade han: "Hur kan de skriftlärda säga att Messias är Davids son?

36. David har själv sagt genom den helige Ande: "Herren sade till min Herre: Sätt dig på min högra sida, tills jag har lagt dina fiender under dina fötter."

37. David kallar honom Herre. Hur kan Messias då vara Davids son?" Den stora folkskaran lyssnade gärna på honom.

Läs fullständig kapitel Markusevangeliet 12