12. De hade nu velat gripa honom men vågade inte för folket. De förstod att det var med tanke på dem som han hade berättat liknelsen. Och de lämnade honom och gick sin väg.
13. Sedan sände de till honom några fariseer och herodianer för att snärja honom genom något ord.
14. De kom till honom och sade: "Mästare, vi vet att du är trovärdig och inte tar parti för någon utan behandlar alla lika. Du ger en rätt undervisning om Guds väg. Är det tillåtet att betala skatt till kejsaren eller är det inte tillåtet? Skall vi betala eller inte?"
15. Men Jesus förstod att de hycklade och sade till dem: "Varför försöker ni snärja mig? Ge mig ett mynt och låt mig se på det."
16. De räckte fram ett, och han frågade dem: "Vems bild och inskrift är detta?" De svarade: "Kejsarens."
17. Då sade Jesus till dem: "Ge då kejsaren vad som tillhör kejsaren, och Gud vad som tillhör Gud." Och de förundrade sig över honom.
18. Till Jesus kom också sadduceer - dessa påstår att det inte finns någon uppståndelse - och de frågade honom:
19. "Mästare, Mose har gett oss denna föreskrift: "Om någon har en bror som dör och efterlämnar hustru men inga barn, då skall hans bror gifta sig med henne och skaffa barn åt sin bror."
20. Nu fanns där sju bröder. Den förste gifte sig. Han dog utan att ha lämnat efter sig några barn.
21. Den andre gifte sig med henne, men också han dog barnlös. På samma sätt gick det med den tredje.
22. Ingen av de sju lämnade barn efter sig. Sist av alla dog kvinnan.
23. Vid uppståndelsen, när de uppstår, vem av dessa skall hon då vara hustru till? Alla sju var ju gifta med henne."
24. Jesus sade till dem: "Tar ni inte fel, just därför att ni inte förstår Skrifterna och inte heller Guds makt?
25. När de döda uppstår gifter de sig inte och blir inte bortgifta, utan de är som änglarna i himlen.
26. Men när det gäller de dödas uppståndelse, har ni då inte i Moses bok läst stället om törnbusken, hur Gud sade till Mose: "Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud?"
27. Han är inte de dödas utan de levandes Gud. Ni misstar er fullständigt."
28. En av de skriftlärda som hörde dem diskutera fann att Jesus hade gett dem ett bra svar. Han kom fram till honom och frågade: "Vilket är det största av alla buden?"
29. Jesus svarade: "Det största är detta: "Hör Israel! Herren, vår Gud, Herren är en",
30. "och du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela ditt förstånd och av hela din kraft."
31. Sedan kommer detta: "Du skall älska din nästa som dig själv." Inget annat bud är större än dessa."