1. När de närmade sig Jerusalem och var i närheten av Betfage och Betania vid Oljeberget, sände han i väg två av sina lärjungar
2. och sade till dem: "Gå till byn som ligger framför er. Så snart ni kommer in i den, skall ni finna ett åsneföl som är bundet och som ännu ingen har suttit på. Lös det och led hit det.
3. Om någon frågar varför ni gör så, skall ni svara: Herren behöver det. Och ägaren skall genast sända hit det."
4. De gav sig i väg och fann ett åsneföl ute på gatan, bundet vid en port, och de löste det.
5. Några av dem som stod där frågade: "Vad menar ni med att lösa fölet?"
6. Lärjungarna svarade som Jesus hade sagt, och man lät dem gå.
7. De ledde åsnefölet till Jesus och lade sina mantlar på det, och han satt upp.
8. Och många bredde ut sina mantlar på vägen. Andra skar av kvistar ute på fälten och strödde på vägen.
9. Och de som gick före och de som följde efter ropade: "Hosianna! Välsignad är han som kommer i Herrens namn.
10. Välsignat är vår fader Davids rike som kommer. Hosianna i höjden!"
11. Så kom han in i Jerusalem, in på tempelplatsen. Han såg sig omkring överallt, och eftersom det redan var sent på dagen, gick han ut till Betania med de tolv.
12. När de dagen därefter var på väg från Betania, blev han hungrig.
13. På långt håll såg han ett fikonträd som hade gröna blad, och han gick dit för att se om han skulle finna något på det. Men när han kom fram till trädet, fann han ingenting annat än blad. Var det då inte fikonens tid?