Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Lukasevangeliet 7:7-16 Svenska Folkbibeln (SFB98)

7. Därför ansåg jag mig inte heller värd att komma till dig. Men säg ett ord, så blir min tjänare frisk.

8. Jag är själv en man som står under andras befäl, och jag har soldater under mig. När jag säger till en: Gå, så går han, och till en annan: Kom, så kommer han, och till min tjänare: Gör det, så gör han det."

9. När Jesus hörde detta förundrade han sig över honom och vände sig om och sade till folket som följde honom: "Jag säger er: Inte ens i Israel har jag funnit en så stark tro."

10. Och de som skickats ut vände tillbaka och fann tjänaren frisk.

11. Därefter begav sig Jesus till en stad som heter Nain, och hans lärjungar och mycket folk följde med honom.

12. Just som han närmade sig stadsporten, se, då bar man ut en död. Han var sin mors ende son, och hon var änka. Mycket folk från staden gick med henne.

13. När Herren fick se henne, förbarmade han sig över henne och sade till henne: "Gråt inte."

14. Sedan gick han fram och rörde vid båren. Bärarna stannade och han sade: "Unge man, jag säger dig: Stå upp!"

15. Då satte sig den döde upp och började tala, och Jesus gav honom åt hans mor.

16. De greps alla av fruktan och prisade Gud och sade: "En stor profet har trätt fram ibland oss", och: "Gud har besökt sitt folk."

Läs fullständig kapitel Lukasevangeliet 7