12. Men Petrus steg upp och sprang till graven, och då han lutade sig in, såg han endast linnebindlarna. Och han gick hem, fylld av förundran över det som hade hänt.
13. Och se, två av dem var just den dagen på väg till en by som heter Emmaus och ligger sextio stadier från Jerusalem.
14. Och de gick och samtalade med varandra om allt som hade hänt.
15. När de nu talades vid och överlade, närmade sig Jesus själv och slog följe med dem.
16. Men deras ögon var slutna, så att de inte kände igen honom.
17. Han frågade dem: "Vad är det ni samtalar om?" Då stannade de och såg bedrövade ut.
18. Och den ene som hette Kleopas sade till honom: "Är du den ende främling i Jerusalem som inte vet vad som hänt de här dagarna?"
19. Han frågade dem: "Vad då?" De svarade: "Det som har hänt Jesus från Nasaret, en profet, mäktig i ord och gärning inför Gud och allt folket.
20. Honom har våra överstepräster och rådsmedlemmar utlämnat till att dömas till döden och låtit korsfästa.
21. Men vi hade hoppats att han var den som skulle frälsa Israel. Till allt detta kommer att han redan har låtit den tredje dagen gå, sedan detta skedde.
22. Och vidare har några kvinnor bland de våra gjort oss uppskakade. De gick tidigt på morgonen till graven
23. men fann inte hans kropp. Och de kom och berättade att de hade sett en änglasyn och att änglarna hade sagt att han levde.
24. Då gick några av oss till graven, och de fann att det var så som kvinnorna hade sagt, men honom själv såg de inte."
25. Han sade till dem: "Så oförståndiga ni är och tröga till att tro på allt som profeterna har sagt.
26. Måste inte Messias lida detta för att gå in i sin härlighet?"
27. Och han började med Mose och alla profeterna och förklarade för dem vad som var sagt om honom i alla Skrifterna.