45. Solen förmörkades, och förlåten i templet brast mitt itu.
46. Och Jesus ropade med hög röst: "Fader, "i dina händer överlämnar jag min ande."" Och när han hade sagt detta gav han upp andan.
47. Officeren som såg det som hände, prisade Gud och sade: "Den mannen var verkligen rättfärdig."
48. Allt folket hade samlats för att se på, och de slog sig för bröstet när de såg vad som skedde och vände hem igen.
49. Men alla hans vänner, också de kvinnor som hade följt honom från Galileen, hade stått på avstånd och sett detta.
50. Nu fanns där en rådsherre vid namn Josef, en god och rättfärdig man,
51. som inte hade samtyckt till vad de hade beslutat och gjort. Han var från den judiska staden Arimatea, och han väntade på Guds rike.
52. Han gick till Pilatus och bad att få Jesu kropp.
53. Han tog ner den, svepte den i ett linnetyg och lade den i en uthuggen klippgrav, där ännu ingen hade blivit lagd.
54. Det var tillredelsedag, och sabbaten skulle just börja.
55. De kvinnor som hade kommit tillsammans med Jesus från Galileen, följde efter och såg graven och hur hans kropp lades där.
56. Sedan vände de hem och gjorde i ordning välluktande kryddor och oljor. Och på sabbaten var de i stillhet efter lagens bud.