20. Därefter kom en annan tjänare och sade: Herre, se här är ditt pund. Jag har haft det förvarat i en duk
21. av fruktan för dig, eftersom du är en sträng man som tar ut vad du inte har satt in och skördar vad du inte har sått.
22. Hans herre sade till honom: Efter dina egna ord skall jag döma dig, du onde tjänare! Du visste att jag är en sträng man, som tar ut vad jag inte har satt in och skördar vad jag inte har sått.
23. Varför satte du inte in mina pengar i en bank, så att jag kunde få ut dem med ränta när jag kom tillbaka?
24. Och till dem som stod bredvid sade han: Ta ifrån honom hans pund och ge det åt den som har tio pund.
25. De sade: Herre, han har redan tio pund.
26. Ja, jag säger er: Var och en som har skall få, men den som inget har, från honom skall tas också det han har.
27. Men dessa mina fiender som inte ville ha mig till kung över sig, för hit dem och hugg ner dem inför mina ögon."
28. Sedan Jesus hade sagt detta gick han framför dem upp till Jerusalem.
29. Då han närmade sig Betfage och Betania vid det berg som kallas Oljeberget, sände han i väg två av sina lärjungar
30. och sade: "Gå till byn rakt framför er. När ni kommer in i den skall ni finna ett åsneföl, som står där bundet och som ännu ingen har suttit på. Lös det och led hit det.
31. Och om någon frågar er varför ni löser det, skall ni svara: Herren behöver det."
32. De som var utsända begav sig i väg och fann att det var som han hade sagt dem.
33. Och de löste fölet. Då frågade de som ägde det: "Varför löser ni fölet?"
34. De svarade: "Herren behöver det."
35. Och de ledde det till Jesus och lade sina mantlar på det och lät Jesus sitta upp.