Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Lukasevangeliet 18:1-12 Svenska Folkbibeln (SFB98)

1. Jesus berättade för dem en liknelse för att visa att de alltid borde be utan att tröttna.

2. "I en stad fanns en domare som varken fruktade Gud eller hade respekt för människor.

3. I samma stad fanns en änka, som gång på gång kom till honom och sade: Ge mig rätt inför min motpart.

4. Till en tid ville han inte, men sedan sade han till sig själv: Även om jag inte fruktar Gud eller har respekt för någon människa,

5. skall jag ändå ge den här änkan rätt, därför att hon är så besvärlig. Annars kommer hon till sist att pina livet ur mig med sina ständiga besök."

6. Och Herren sade: "Hör vad den orättfärdige domaren säger.

7. Skulle då inte Gud skaffa rätt åt sina utvalda, som ropar till honom dag och natt, då han ju lyssnar tåligt till dem?

8. Jag säger er: Han kommer snart att skaffa dem rätt. Men skall väl Människosonen, när han kommer, finna en sådan tro på jorden?"

9. För några som var säkra på att de själva var rättfärdiga och som föraktade andra, berättade Jesus också denna liknelse:

10. "Två män gick upp till templet för att be. Den ene var farisé och den andre publikan.

11. Farisén stod och bad för sig själv: Gud, jag tackar dig för att jag inte är som andra människor, rånare, brottslingar, äktenskapsbrytare, eller som den där publikanen.

12. Jag fastar två gånger i veckan, jag ger tionde av allt jag tjänar.

Läs fullständig kapitel Lukasevangeliet 18