6. Strax därefter kom Simon Petrus. Han gick in i graven och såg linnebindlarna ligga där
7. och duken som hade täckt huvudet. Men den låg inte tillsammans med bindlarna utan för sig, hopvikt på en särskild plats.
8. Sedan gick också den andre lärjungen in, han som hade kommit först till graven, och han såg och trodde.
9. Förut hade de nämligen inte förstått Skriftens ord att han måste uppstå från de döda.
10. Därefter vände lärjungarna tillbaka hem.
11. Maria stod utanför graven och grät. Och medan hon grät lutade hon sig in i graven.
12. Hon fick då se två änglar i vita kläder sitta där Jesu kropp hade legat, den ene vid huvudets plats, den andre vid fötternas.
13. Och de sade till henne: "Kvinna, varför gråter du?" Hon svarade: "De har tagit bort min Herre, och jag vet inte var de har lagt honom."
14. När hon hade sagt det, vände hon sig om och fick se Jesus stå där, men hon förstod inte att det var han.
15. Jesus sade till henne: "Kvinna, varför gråter du? Vem söker du?" Hon trodde att det var trädgårdsmästaren och sade till honom: "Herre, om det är du som har fört bort honom, så säg mig var du har lagt honom, så att jag kan hämta honom."
16. Jesus sade till henne: "Maria." Då vände hon sig om och sade till honom på hebreiska: "Rabbuni" - det betyder lärare.
17. Jesus sade till henne: "Rör inte vid mig, ty jag har ännu inte farit upp till Fadern. Men gå till mina bröder och säg till dem att jag far upp till min Fader och er Fader, till min Gud och er Gud."
18. Maria från Magdala gick då och berättade för lärjungarna att hon hade sett Herren och att han hade sagt detta till henne.
19. På kvällen samma dag, den första veckodagen, var lärjungarna samlade bakom låsta dörrar av rädsla för judarna. Då kom Jesus och stod mitt ibland dem och sade: "Frid vare med er."
20. När han hade sagt detta visade han dem sina händer och sin sida. Och lärjungarna blev glada när de såg Herren.