10. Men alla som håller sig till laggärningar är under förbannelse. Det står skrivet: "Under förbannelse står den som inte håller fast vid allt som är skrivet i lagens bok och gör därefter."
11. Att ingen förklaras rättfärdig inför Gud genom lagen är uppenbart, eftersom "den rättfärdige skall leva av tro."
12. Men lagen säger inte "av tro", utan "den som håller dessa bud skall leva genom dem."
13. Kristus friköpte oss från lagens förbannelse, när han blev en förbannelse i vårt ställe. Det står skrivet: "Förbannad är var och en som är upphängd på trä."
14. Vi friköptes, för att den välsignelse Abraham fått skulle i Jesus Kristus komma till hedningarna och för att vi genom tron skulle få den utlovade Anden.
15. Bröder, jag vill ta ett exempel från vardagen: inte ens en människas testamente som har vunnit laga kraft kan göras ogiltigt eller få något tillägg.
16. Nu gavs löftena åt Abraham och hans avkomma. Det heter inte: "och åt dina avkomlingar", som när man talar om många, utan som när det talas om en enda: "och åt din avkomling" som är Kristus.
17. Vad jag menar är detta: ett testamente som Gud själv i förväg har gett laga kraft, kan inte upphävas av lagen som gavs fyrahundratrettio år senare, så att löftet skulle sättas ur kraft.
18. Ty om arvet beror på lagen, beror det inte på löftet. Men åt Abraham har Gud gett arvet genom ett löfte.
19. Varför gavs då lagen? Den blev tillagd för överträdelsernas skull för att gälla tills avkomlingen skulle träda fram, han som löftet gällde. Den utfärdades genom änglar och lades i en medlares hand.
20. Denne medlare företräder inte bara en part. Men Gud är en.