20. Var och en skall bli kvar i den ställning han hade när han blev kallad.
21. Blev du kallad som slav, så sörj inte över det. Även om du kan bli fri, så förbli hellre slav.
22. Ty den som var slav när han blev kallad av Herren, är en Herrens frigivne, och den som var fri när han blev kallad, är en Kristi slav.
23. Ni har blivit köpta och priset är betalt. Var inte slavar under människor.
24. Bröder, var och en skall inför Gud förbli vad han var när han blev kallad.
25. I fråga om de kvinnor som lever ogifta har jag ingen befallning från Herren, men jag ger ett råd såsom den som genom Herrens barmhärtighet är trovärdig.
26. Jag menar då att i det svåra läge som nu råder är det bäst för en människa att förbli som hon är.
27. Är du bunden vid en hustru, försök då inte att bli fri. Är du inte bunden, så försök inte att få hustru.
28. Men även om du gifter dig syndar du inte, och om en ogift kvinna gifter sig syndar hon inte. Sådana kommer dock att få utstå lidanden, och jag vill skona er.
29. Men det säger jag er, bröder: Tiden är kort. Även de som har en hustru skall nu leva som om de ingen hade,
30. och de som gråter som om de inte grät, de som gläder sig som om de inte gladde sig, de som köper något som om de inte kunde behålla det,
31. och de som använder sig av den här världen som om de inte fick ut något av den. Ty världen, sådan den är, går mot sin undergång,
32. och jag vill att ni skall vara fria från bekymmer. Den ogifte är angelägen om det som tillhör Herren, hur han skall göra som Herren vill.
33. Den gifte är angelägen om det som tillhör världen, hur han skall vara sin hustru till lags,
34. och så blir han splittrad. Den ogifta kvinnan, jungfrun, tänker på det som tillhör Herren, att hon skall vara helig både till kropp och själ, men den gifta kvinnan tänker på det som tillhör världen, hur hon skall vara sin man till lags.