Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Första Korintierbrevet 14:4-17 Svenska Folkbibeln (SFB98)

4. Den som talar tungomål uppbygger sig själv, men den som profeterar uppbygger församlingen.

5. Jag önskar att ni alla skall tala tungomål men hellre att ni skall profetera. Den som profeterar är förmer än den som talar tungomål, om inte denne uttyder sitt tal, så att församlingen blir uppbyggd.

6. Antag, mina bröder, att jag kommer till er och talar tungomål. Vad hjälper det er, om jag inte meddelar er någon uppenbarelse eller kunskap eller profetia eller undervisning?

7. Även om livlösa instrument som flöjt eller harpa ger ljud ifrån sig, hur skall man kunna uppfatta vad som spelas, om det inte är någon skillnad på tonerna?

8. Och om en trumpet ger en otydlig signal, vem gör sig då redo till strid?

9. Så är det även med er. Om ni inte i ert språk talar begripliga ord, hur skall man då kunna förstå vad ni säger? Ni kommer att tala ut i tomma luften.

10. Hur många språk det än kan finnas i världen, så är inget ljud utan mening.

11. Men om jag inte vet vad ljuden betyder, blir jag en främling för den som talar, och den som talar blir en främling för mig.

12. Så är det också med er. Eftersom ni är ivriga att få Andens gåvor, sök då att i överflöd få sådana som uppbygger församlingen.

13. Därför skall den som talar tungomål be om att kunna uttyda det.

14. Ty om jag talar tungomål när jag ber, så ber min ande, men mitt förstånd bär ingen frukt.

15. Vad innebär nu detta? Jo, jag vill be i anden, och jag vill också be med förståndet. Jag vill lovsjunga i anden, och jag vill också lovsjunga med förståndet.

16. Men om du tackar Gud i anden, hur skall då den som inget förstår kunna säga sitt amen till din tacksägelse? Han förstår ju inte vad du säger.

17. Du gör rätt i att tacka Gud, men den andre blir inte uppbyggd.

Läs fullständig kapitel Första Korintierbrevet 14