6. De yngre männen kom och svepte honom, bar bort och begravde honom.
7. Omkring tre timmar senare kom hans hustru in utan att veta vad som hade hänt.
8. Petrus frågade henne: "Säg mig, sålde ni jorden för det beloppet?" Hon svarade: "Ja, för så mycket."
9. Petrus sade till henne: "Varför har ni kommit överens om att fresta Herrens Ande? Se, de män som har begravt din man står vid dörren, och de skall också bära bort dig."
10. Och plötsligt föll hon ner död vid hans fötter. När de unga männen kom in fann de henne död, och de bar bort och begravde henne bredvid hennes man.
11. Och stor fruktan kom över hela församlingen och över alla andra som hörde detta.
12. Många tecken och under skedde bland folket genom apostlarnas händer. Och de var alla tillsammans i Salomos pelarhall.
13. Av de andra vågade ingen sluta sig till dem, men folket uppskattade dem.
14. Och ännu fler kom till tro på Herren, en skara av både män och kvinnor.
15. Ja, man bar till och med ut de sjuka på gatorna och lade dem på bäddar och bårar, för att åtminstone Petrus skugga skulle falla på någon av dem, när han gick förbi.
16. Det kom också en stor skara från städerna runt omkring Jerusalem, och de förde med sig sjuka och sådana som plågades av orena andar, och alla blev botade.
17. Översteprästen och alla hans anhängare, det vill säga sadduceernas parti, uppfylldes av avund
18. och grep apostlarna och satte dem i fängelse.
19. Men en Herrens ängel öppnade på natten fängelsets portar och förde ut dem och sade:
20. "Gå och ställ er i templet och förkunna för folket allt som hör till detta liv."
21. När de hörde det, gick de tidigt på morgonen till templet och undervisade. Då översteprästen och hans anhängare kom dit, kallade de samman Stora rådet, Israels folks hela äldsteråd, och skickade bud till fängelset att apostlarna skulle hämtas.
22. Men när tjänarna kom fann de dem inte i fängelset. De vände tillbaka och rapporterade:
23. "Vi såg att fängelset var ordentligt låst och att vakterna stod vid portarna, men då vi öppnade fann vi ingen därinne."
24. När ledaren för tempelvakten tillsammans med översteprästerna fick höra det, blev de villrådiga och undrade vad som kunde ha hänt.