Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Apostlagärningarna 26:20-27 Svenska Folkbibeln (SFB98)

20. utan jag har predikat först i Damaskus och i Jerusalem och hela Judeen och sedan ute bland hedningarna, att de skall ångra sig och omvända sig till Gud och göra sådana gärningar som hör till omvändelsen.

21. Därför grep judarna mig i templet och försökte döda mig.

22. Men med Guds hjälp står jag ännu i dag som vittne inför både små och stora. Och jag säger ingenting annat än vad profeterna och Mose har sagt skulle ske:

23. att Messias skulle lida och att han som den förste som uppstått från de döda skulle förkunna ljuset både för vårt folk och för hedningarna."

24. Då han talade detta till sitt försvar, ropade Festus: "Du är från vettet, Paulus. Din stora lärdom gör dig galen!"

25. Paulus svarade: "Jag är inte galen, högt ärade Festus. Vad jag säger är sant och förnuftigt.

26. Konungen känner ju till allt detta, och därför talar jag också öppet och fritt till honom. Jag kan inte tro att något av detta är obekant för honom. Det har ju inte hänt i någon avkrok.

27. Tror du på profeterna, konung Agrippa? Jag vet att du tror."

Läs fullständig kapitel Apostlagärningarna 26