11. Han kom nu till oss, tog Paulus bälte och band sina fötter och händer och sade: "Så säger den helige Ande: Den man som äger detta bälte kommer judarna i Jerusalem att binda så här och utlämna åt hedningarna."
12. När vi hörde det, bad både vi och de som bodde på platsen Paulus att han inte skulle fara upp till Jerusalem.
13. Då svarade han: "Varför gråter ni och får mitt hjärta att brista? Jag är beredd inte bara att låta mig bindas utan också att dö i Jerusalem för Herren Jesu namns skull."
14. När han inte kunde övertalas, lugnade vi oss och sade: "Ske Herrens vilja."
15. Efter dagarna där gjorde vi oss i ordning och for upp till Jerusalem.
16. Från Cesarea följde också några lärjungar med oss, och de tog oss med till Mnason från Cypern, en gammal lärjunge som vi skulle vara gäster hos.
17. Så kom vi till Jerusalem, och bröderna tog emot oss med glädje.
18. Nästa dag gick Paulus tillsammans med oss andra till Jakob, dit också alla de äldste kom.
19. Sedan han hade hälsat dem berättade han utförligt om allt som Gud hade gjort genom hans tjänst bland hedningarna.
20. När de hörde det prisade de Gud och sade: "Du ser, broder, att det finns tiotusentals judar som har kommit till tro, och alla håller de strängt på lagen.
21. Nu har de hört sägas att du lär alla judar ute bland hedningarna att avfalla från Mose och säger till dem att de inte skall omskära sina barn eller leva efter våra seder.
22. Vad gör vi nu? De får under alla förhållanden höra att du har kommit.