12. Och de förde fram den unge mannen. Han levde, och de blev mycket uppmuntrade.
13. Vi andra gick i förväg ombord på skeppet och avseglade till Assos, där vi skulle ta Paulus ombord. Så hade han bestämt, eftersom han själv tänkte ta landvägen.
14. Så snart han träffade oss i Assos, tog vi honom ombord och kom till Mitylene.
15. Därifrån avseglade vi nästa dag och nådde fram i höjd med Kios. Dagen därpå lade vi till vid Samos och efter ännu en dag kom vi till Miletus.
16. Paulus hade nämligen beslutat att segla förbi Efesus för att inte bli uppehållen i Asien. Han påskyndade resan för att om möjligt kunna vara i Jerusalem på pingstdagen.
17. Från Miletus skickade han bud till Efesus och kallade till sig församlingens äldste.
18. Och när de hade kommit till honom, sade han till dem: "Ni vet hur jag uppträdde hos er hela tiden, från första dagen jag kom till Asien,
19. hur jag tjänade Herren i all ödmjukhet, under tårar och prövningar som mötte mig genom judarnas anslag.
20. Jag har inte försummat något som kunde vara till nytta för er. Jag har predikat och undervisat, offentligt och i hemmen,
21. och jag har uppmanat både judar och greker att de skall omvända sig till Gud och tro på vår Herre Jesus.
22. Och se, bunden i anden beger jag mig upp till Jerusalem utan att veta vad som kommer att möta mig där.
23. Jag vet bara att den helige Ande i stad efter stad vittnar att bojor och lidanden väntar mig.
24. Men jag anser inte att mitt liv har något värde för mig själv. Jag vill endast fullborda mitt lopp och den uppgift som jag har fått av Herren Jesus: att vittna om Guds nåderika evangelium.
25. Och se, jag vet nu att ni inte mer kommer att se mitt ansikte, alla ni som jag har gått omkring hos och predikat riket för.
26. Därför betygar jag i dag för er att jag inte är skyldig till någons blod.
27. Jag har inte tvekat att predika för er hela Guds vilja och plan.
28. Ge akt på er själva och på hela den hjord som den helige Ande har satt er som ledare över, till att vara herdar i Guds församling som han har köpt med sitt eget blod.
29. Jag vet att när jag har lämnat er, skall rovlystna vargar komma in bland er, och de skall inte skona hjorden.