10. Ur en sådan dödsfara räddade han oss, och han kommer att rädda oss. Till honom står vårt hopp att han även i fortsättningen skall rädda oss,
11. när också ni hjälper oss genom er förbön. Så kommer många människor att tacka Gud för oss, för den nåd vi fått.
12. Vi kan med gott samvete berömma oss av att vi här i världen, och särskilt mot er, har uppträtt i helighet och renhet inför Gud och inte varit ledda av världslig visdom utan av Guds nåd.
13. Ty vi skriver inget annat till er än det ni läser och kan förstå. Och jag hoppas att ni ända till slutet kommer att förstå
14. det ni redan delvis har förstått: att vi är er berömmelse liksom ni är vår berömmelse på Herren Jesu dag.
15. Då jag litade på detta ville jag först komma till er, för att ni skulle få välsignelsen av ett andra besök.
16. Jag ville besöka er på genomresan till Makedonien och därifrån komma tillbaka till er och så utrustas av er för resan till Judeen.
17. Handlade jag då tanklöst när jag fattade detta beslut? Eller fattar jag mina beslut som jag själv finner bäst, för att mitt ja skall vara ja och mitt nej vara nej?
18. Så sant Gud är trofast: vårt budskap till er är inte ja och nej.
19. Ty Guds Son, Jesus Kristus, som bland er har blivit predikad av oss, av mig och Silvanus och Timoteus, han kom inte som ja och nej, utan ett ja har kommit genom honom.
20. Ty alla Guds löften har i honom fått sitt ja. Därför får de också genom honom sitt amen, för att Gud skall bli ärad genom oss.
21. Den som befäster oss och er i Kristus och som har smort oss, det är Gud.
22. Han har även satt sitt sigill på oss och gett oss Anden som en handpenning i våra hjärtan.
23. Jag för min del tar Gud till vittne att det var för att skona er som jag inte längre kom till Korint.
24. Inte så att vi är herrar över er tro, utan vi är medarbetare till er glädje, eftersom ni står fasta i tron.