8. Om någon är så fattig att han inte kan betala det värde du bestämmer, skall han ställas fram inför prästen, och denne skall fastställa ett värde för honom. Efter vad den som gjort löftet kan betala, skall prästen fastställa värdet för honom.
9. Om det gäller boskap av de slag man får bära fram som offer åt Herren, skall allt sådant vara heligt, sedan man givit det åt Herren.
10. Man får inte utväxla eller byta ut det, varken ett bättre mot ett sämre eller ett sämre mot ett bättre. Om någon ändå byter ut ett djur mot ett annat, skall både det förra och det som har blivit lämnat i utbyte vara heligt.
11. Men om frågan gäller något slags orent djur som man inte får bära fram som offer åt Herren, skall djuret ställas fram inför prästen,
12. och han skall fastställa dess värde med hänsyn till om det är bättre eller sämre. Som du, prästen, fastställer det, så skall det vara.
13. Om ägaren vill lösa djuret, skall han till det värde du har bestämt lägga en femtedel av värdet.
14. Om någon helgar sitt hus som något heligt åt Herren, skall prästen fastställa dess värde med hänsyn till om det är bättre eller sämre. Som han fastställer dess värde, så skall det vara.
15. Om den som har helgat sitt hus vill lösa det, skall han till det värde i pengar som du har bestämt lägga en femtedel. Då blir det hans.