19. Om den som har helgat åkern vill lösa den, skall han lägga till en femtedel till det pris du har bestämt. Då förblir den hans.
20. Om han inte löser åkern utan säljer den till någon annan, får åkern sedan inte lösas,
21. utan när den frånträds på jubelåret, skall den vara helgad åt Herren som en åker som avskilts för tillspillogivning. Hans egendom tillfaller då prästen.
22. Om någon helgar åt Herren en åker som han har köpt och som inte hör till den egendom han ärvt,
23. skall prästen åt honom räkna ut det bestämda värdet fram till jubelåret, och samma dag skall han erlägga den summa som du har bestämt. Den skall vara helgad åt Herren.
24. Men på jubelåret skall åkern gå tillbaka till den som den köpts ifrån, till den som ägde den som sin egendom.
25. När du bestämmer något värde, skall det alltid bestämmas i helgedomssiklar, sikeln räknad till tjugo gera.
26. Men det som är förstfött bland boskap och som tillhör Herren redan som förstfött skall ingen helga. Vare sig det är ett djur av nötboskapen eller ett djur av småboskapen, tillhör det redan Herren.
27. Men om det är fråga om något orent djur, skall man lösa det efter det värde du bestämmer och lägga till femtedelen av värdet. Om det inte blir löst, skall det säljas efter det värde du bestämmer.
28. Om det är fråga om något tillspillogivet, som någon har givit till spillo åt Herren av allt han äger, det må vara en människa eller ett boskapsdjur eller den åker som han har fått i arv, får detta varken säljas eller lösas. Allt tillspillogivet är högheligt och tillhör Herren.
29. En människa som har blivit tillspillogiven får aldrig lösas. Hon måste dödas.
30. All tionde av jorden, både av säden på jorden och av trädens frukt, tillhör Herren. Den är helgad åt Herren.
31. Om någon vill lösa något av sin tionde, skall han lägga till femtedelen av värdet.